Magiska cirkeln
Magiska cirkeln är ett begrepp inom spelstudier och datorspelskultur som syftar på den avgränsade sociala och symboliska sfär där ett spel äger rum och där särskilda regler, roller och betydelser gäller.[1][2] Begreppet används särskilt för att beskriva hur spel skiljs från vardagslivet genom att deltagarna accepterar spelets regler och tillfälligt går in i en annan ordning än den som gäller utanför spelet.[1][2]
Begreppet har fått stor betydelse i analyser av datorspel, onlinerollspel och virtuella världar, men har också kritiserats för att ge intrycket att spelvärldar är tydligt avskilda från samhället i övrigt. Flera forskare har i stället betonat att gränsen mellan spel och vardagsliv ofta är genomsläpplig, särskilt i digitala miljöer där ekonomiska, sociala och juridiska förhållanden rör sig mellan spelvärlden och världen utanför.[3][4]
Begreppets ursprung
[redigera | redigera wikitext]Begreppet förknippas ofta med den nederländske kulturhistorikern Johan Huizinga, som i Homo Ludens beskrev lek och spel som aktiviteter som äger rum inom en särskild, avgränsad plats eller ordning där andra regler gäller än i det vanliga livet.[1] I ett ofta citerat avsnitt nämner Huizinga bland annat arenan, spelbordet, templet, scenen och den ”magiska cirkeln” som exempel på sådana avgränsade lek- och handlingsrum.[1]
I modern spelteori och spelstudier utvecklades begreppet vidare framför allt genom Katie Salen och Eric Zimmerman i Rules of Play från 2003. Där används ”magiska cirkeln” som en sammanfattande term för den särskilda plats i tid och rum som skapas när ett spel börjar.[2] Zimmerman har senare själv framhållit att denna användning inte återger Huizingas bokstavliga terminologi fullt ut, utan är en senare teoretisk vidareutveckling av idéer hos bland andra Huizinga och Roger Caillois.[5]
Användning inom spelstudier
[redigera | redigera wikitext]Inom spelstudier används begreppet för att beskriva hur ett spel etablerar ett särskilt regelsystem och en särskild tolkningsram. När spelare deltar i ett spel accepterar de normalt att handlingar, objekt och mål får en betydelse som är specifik för spelet. Ett schackdrag, en poängmarkering eller ett virtuellt föremål förstås då i första hand utifrån spelets regler och inte utifrån vardagliga normer.[2]
Begreppet har också använts inom forskning om rollspel, simuleringar och digitala lärmiljöer. I sådana sammanhang kan den magiska cirkeln beskriva den tillfälliga värld där deltagarna agerar enligt spelets eller simulationens premisser.[6]
Digitala spel och virtuella världar
[redigera | redigera wikitext]I forskning om digitala spel och massiva onlinerollspel har begreppet ofta använts för att förklara hur spelvärldar fungerar som egna sociala rum. Edward Castronova använde i Synthetic Worlds begreppet i diskussionen om virtuella världar, men betonade samtidigt att sådana världar inte är hermetiskt slutna. Enligt Castronova passerar människor, värderingar, pengar och beteenden ständigt mellan spelvärlden och omvärlden.[3]
Detta har bland annat uppmärksammats i studier av virtuella ekonomier, handel med virtuella föremål, diskussionsforum kring spel samt konflikter om användares rättigheter i nätbaserade världar.[3] I sådana fall blir gränsen mellan spel och vardagsliv mindre tydlig, eftersom aktiviteter i spelet kan få ekonomiska, sociala eller juridiska konsekvenser utanför det.[3]
Kritik
[redigera | redigera wikitext]Begreppet har kritiserats av flera forskare för att ibland användas alltför bokstavligt, som om spel utgjorde helt slutna system. Héctor Rodriguez har påpekat att Huizingas framställning är mer nyanserad än en strikt uppdelning mellan spel och vardag antyder.[4] Även Eric Zimmerman har senare betonat att ”magiska cirkeln” inte bör förstås som en absolut barriär mellan spel och liv, utan som ett analytiskt begrepp vars gränser i praktiken ofta är otydliga och föränderliga.[5]
Liknande invändningar har förts fram inom humaniora och medievetenskap, där forskare har undersökt hur spel, lek och tolkning kan överlappa med andra kulturella praktiker snarare än vara helt avskilda från dem.[7]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 Huizinga, Johan (1955) (på engelska). Homo Ludens: A Study of the Play-Element in Culture. Boston: Beacon Press
- 1 2 3 4 Salen, Katie; Zimmerman, Eric (2003) (på engelska). Rules of Play: Game Design Fundamentals. Cambridge, Massachusetts: MIT Press. ISBN 9780262240451
- 1 2 3 4 Castronova, Edward (2005) (på engelska). Synthetic Worlds: The Business and Culture of Online Games. Chicago: University of Chicago Press. ISBN 9780226096261
- 1 2 Rodriguez, Héctor (2006). (på engelska)Game Studies 6 (1).
- 1 2 Zimmerman, Eric (7 februari 2012). ”Jerked Around by the Magic Circle – Clearing the Air Ten Years Later” (på engelska). Game Developer. https://www.gamedeveloper.com/design/jerked-around-by-the-magic-circle---clearing-the-air-ten-years-later. Läst 18 april 2026.
- ↑ Linser, Roni; Lindstad, Nina; Vold, Tone (2008). (på engelska)EdMedia + Innovate Learning.
- ↑ Kendrick, Laura (2009). (på engelska)New Literary History 40 (1): sid. 43–61. doi:.
