Ur

Svenska

Substantiv

Böjningar av Ur
neutrum	Singular
Nominativ	Ur
Genitiv	Urs

Ur

1. (paleogeografi) en superkontinent som bildades för 3 miljarder år sedan under tidig arkeikum

   Etymologi: Av tyska Urkontinent ("urkontinent").

2. (historia) forntida stad i Mesopotamien

   Etymologi: Av sumeriska 𒋀𒀕𒆠 (urim).

Översättningar

en superkontinent bildad för 3 miljarder år sedan

• engelska: Ur ^(en)

Tyska

Substantiv

Böjningar av Ur
maskulinum	Singular		Plural
Nominativ	der	Ur	die	Ure
Genitiv	des	Urs	der	Ure
Dativ	dem	Ur	den	Uren
Ackusativ	den	Ur	die	Ure

Ur m

1. uroxe

   Synonymer: Auerochse