Tyskoxel
| Tyskoxel Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Kärlväxter Tracheophyta |
| Klass | Tvåhjärtbladiga blomväxter Magnoliopsida |
| Ordning | Rosordningen Rosales |
| Familj | Rosväxter Rosaceae |
| Släkte | Oxlar Sorbus |
| Art | Tyskoxel Sorbus torminalis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sorbus torminalis | |
| Auktor | (Linné) Crantz |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
|
Sorbus torminalis subsp. perincisa (Borbás & Fekete) Soó Sorbus torminalis var. orientalis (Schönbeck-Temesy) Gabr. Sorbus torminalis f. orientalis (Schönbeck-Temesy) Browicz Sorbus torminalis subsp. kissii Jáv. Sorbus torminalis var. caucasica Diapulis Sorbus torminalis (Linné) Garsault Pyrus torminalis (Linné) Ehrh. Mespilus torminalis (Linné) (Web.) Malus torminalis (Linné) Risso Hahnia torminalis (Linné) Medik. Crataegus torminalis Linné Aria torminalis (Linné) G. Beck | |
Tyskoxel (Sorbus torminalis)[2] är en rosväxtart som först beskrevs av Carl von Linné, och fick sitt nu gällande namn av Heinrich Johann Nepomuk von Crantz. Tyskoxel ingår i släktet oxlar, och familjen rosväxter.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Växten är vanlig i låglandet kring Alperna. Omogna frukter är röda och de blir sedan bruna som läder. De förarbetas till spritdryck.[5] Tätare populationer hittas mot södra Tyskland, norra Spanien, Italien och norra regioner i Turkiets asiatiska del. Arten förekommer gles fördelad i norra Centraleuropa, på södra Iberiska halvön, i norra Marocko, fram mot västra Ukraina och till norra Iran. Tyskoxel når en höjd av 900 meter över havet. Växten är vanligen utformad som ett 12 till 25 meter högt träd. Det hittas i landskap som är skuggigare än utbredningsområdet för andra arter av rönnsläktet. Trädet ingår vanligen i skogar med ekar eller ibland i bokskogar eller tallskogar. Fröspridningen utförs av fåglar och däggdjur som äter frukterna. Växten kan även föröka sig med hjälp av rötterna.[1]
Beståndet hotas regionalt av hjortdjur som äter barken och av svampar från släktet honungsskivlingar. Troligtvis är nyplanterade introducerade växter inte gynnsam. IUCN rekommenderar skyddszoner för små populationer och listar hela arten som livskraftig (LC).[1]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]
Frukter
Träet
Källor
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 Rivers, M.C. & Beech, E. 2017 Sorbus torminalis . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 23 juni 2026.
- ↑ Crantz, 1763 In: Stirp. Austr. 2: 45
- 1 2 Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (16 augusti 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16789397. Läst 26 maj 2014.
- ↑ ”World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/. Läst 15 augusti 2014.
- ↑ Gruber, Karl (2024). ”Elsbeere” (på tyska). Österreich-Lexikon. E. Bruckmüller. https://austria-forum.org/af/AEIOU/Elsbeere.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Tyskoxel.
Wikispecies har information om Sorbus torminalis.
|
