Icke-steroida antiinflammatoriska medel
Icke-steroida anti-inflammatoriska medel (NSAID, från engelskans non-steroidal anti-inflammatory drug)[1] är en grupp läkemedel med inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande verkan.[2]
Kategorin icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel infördes i slutet av 1950 för att klargöra skillnaden mellan dessa läkemedel och kortisonpreparat vilka också har antiinflammatorisk verkan.[3] NSAID har ATC-kod M01A under namnet "icke-steroida antiinflammatoriska/antireumatiska medel (NSAID)".[4]
Många värk- och febernedsättande läkemedel på apoteket tillhör kategorin NSAID. Ett viktigt undantag är paracetamol som är den verksamma substansen i exempelvis Alvedon, Panodil med fler.
Den smärtlindrande effekten av NSAID varierar. Enligt en systematisk forskningsöversikt från SBU är den smärtlindrande effekten av NSAID generellt mycket liten jämfört med placebo för äldre personer med vanliga långvariga smärttillstånd som artros, diabetesneuropati samt kotkompression.[5] Samtidigt finns i denna grupp viss risk för ovanliga men allvarliga biverkningar.[5]
Verkningsmekanism
[redigera | redigera wikitext]Den för NSAID-preparaten gemensamma verkningsmekanismen är att de hämmar enzymerna cyklooxygenas (COX), vars funktion är att omvandla arakidonsyra till prostaglandiner som både medverkar till inflammation och smärtsignalering. COX finns i två isoenzymer: COX-1 och COX-2. Olika preparat har varierande selektivitet för dessa enzymer, men delas i grova drag upp i två grupper: oselektiva COX-hämmare (som hämmar COX-1 och COX-2) och selektiva COX-2-hämmare. Det innebär att de har olika biverkningsprofiler.[6]
Biverkningar
[redigera | redigera wikitext]NSAID som hämmar COX-1 påverkar slemhinnan i magtarmkanalen och kan i synnerhet längre tids användning orsaka eller förvärra magkatarr och magsår, särskilt hos äldre personer.[5] Selektiva COX-2-hämmare har mindre risk för dessa gastrointestinala biverkningar.
Ungefär 7 % av dem med astma kan få ASA-astma om de använder acetylsalicylsyra (ASA) eller andra NSAID-preparat som hämmar COX-1.[7] Coxiber (COX-2-hämmare) kan användas hos personer med ASA-inducerad astma.[8]
Allergi mot NSAID kan ge angioödem.
Barn under 18 år ska inte använda ASA som febernedsättande vid virussjukdomar som influensa, eftersom det kopplats samma med den ovanliga sjukdomen Reyes syndrom. Framför allt diklofenak har på 2000-talet kopplats till plötsliga dödsfall bland idrottsfolk och varningar har utfärdats för utbredd användning.[9]
Inflammatorisk tarmsjukdom
[redigera | redigera wikitext]Vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, bör NSAID-preparat undvikas då de kan utlösa sjukdomsskov,[10] men kan övervägas i vissa fall.[11][12]
Exempel
[redigera | redigera wikitext]Icke-selektiva COX-hämmare
[redigera | redigera wikitext]- Acetylsalicylsyra (Aspirin, Albyl, Dispril, Magnecyl, Treo, Bamyl)
- Dexibuprofen (Tradil)
- Diklofenak (Voltaren, Diklofenac, Eeze)
- Ibuprofen (Ipren, Brufen, Ibumetin)
- Indometacin
- Ketoprofen (Orudis, Zon)
- Ketorolak (Toradol)
- Meloxikam
- Nabumeton
- Naproxen (Naprosyn, Pronaxen, Eox)
- Piroxikam (Brexidol)
- Tenoxikam (Alganex)
- Metamizol (Novalgin, nu indraget på grund av biverkningar)
- Fenylbutazon veterinärsmedel
Selektiva COX-2-hämmare
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Icke-steroida antiinflammatoriska medel | Svensk MeSH”. mesh.kib.ki.se. Arkiverad från originalet den 13 december 2024. https://web.archive.org/web/20241213190950/https://mesh.kib.ki.se/term/D000894/anti-inflammatory-agents-non-steroidal. Läst 11 december 2024.
- ↑ ”NSAID”. NE.se. http://www.ne.se/nsaid. Läst 31 oktober 2012.
- ↑ "Origins and impact of the term 'NSAID'" Buer, JK 2014
- ↑ ”ATC-register”. FASS. LIF. https://www.fass.se/LIF/atcregister?userType=0&atcCode=M01A. Läst 26 juli 2019.
- 1 2 3 ”Läkemedelsbehandling av vanliga smärttillstånd hos äldre personer. Effekter, biverkningar samt upplevelser av vård.”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 2 september 2020. https://www.sbu.se/315. Läst 3 september 2020.
- ↑ Sune Fredenberg, Ellen Vinge, Mats Karling. ”Smärta och smärtbehandling”. Läkemedelsboken. Arkiverad från originalet den 14 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160314045842/http://www.lakemedelsboken.se/kapitel/smarta/smarta_och_smartbehandling.html?search=paracetamol&iso=false&imo=false&nplId=null&id=facts_5_header. Läst 3 december 2017.
- ↑ Li, Kevin L.; Lee, Andrew Y.; Abuzeid, Waleed M. (17 mars 2019). ”Aspirin Exacerbated Respiratory Disease: Epidemiology, Pathophysiology, and Management”. Medical Sciences 7 (3): sid. 45. doi:. ISSN 2076-3271. PMID 30884882. Läst 11 april 2026.
- ↑ Taniguchi, Masami; Mitsui, Chihiro; Hayashi, Hiroaki; Ono, Emiko; Kajiwara, Keiichi; Mita, Haruhisa (1 juli 2019). ”Aspirin-exacerbated respiratory disease (AERD): Current understanding of AERD”. Allergology International 68 (3): sid. 289–295. doi:. ISSN 1323-8930. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1323893019300589. Läst 11 april 2026.
- ↑ Bäsén & Karlsson; Vanliga värktabletter kan ge dig en stroke, Expressen (12 feb 2010).
- ↑ Erik Hertervig, Rickard Ekesbo. ”Inflammatoriska tarmsjukdomar”. Läkemedelsboken. https://lakemedelsboken.se/kapitel/mage-tarm/inflammatoriska_tarmsjukdomar.html?search=nsaid&id=b4_26#b4_26. Läst 5 december 2017.
- ↑ ”Användning av NSAID vid inflammatorisk tarmsjukdom”. Läkartidningen. 24 mars 2026. https://lakartidningen.se/vetenskap/anvandning-av-nsaid-vid-inflammatorisk-tarmsjukdom/. Läst 11 april 2026.
- ↑ ”NSAID kan övervägas vid inflammatorisk tarmsjukdom i remission”. janusinfo.se. 20 november 2025. https://janusinfo.se/behandling/expertgruppsutlatanden/magochtarmsjukdomar/magochtarmsjukdomar/nsaidkanovervagasvidinflammatorisktarmsjukdomiremission.5.4936680194c8dbbb3f2c3f1.html. Läst 11 april 2026.
| |||||||||||||||||
