Presidentvalet i Ukraina 2019
 | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
| Valdeltagande | 63,60 % (valomgång 1) 62,07 % (valomgång 2) | |||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ||||||||||||||||
.svg) | ||||||||||||||||
| ||||||||||||||||
.jpg)
.jpg)
Presidentval i Ukraina ägde rum den 31 mars och 21 april 2019.[1][2]
Volodymyr Zelenskyj vann valet. Han fick i andra valomgången över 73 procent av rösterna mot under 25 procent för den sittande presidenten Petro Porosjenko. Utländska observatörer ansåg att valet av allt att döma gick rätt till.
Ukrainas president väljs för en period av fem år i direkta, allmänna val. Ingen kan väljas till mer än två på varandra följande presidentvalsperioder. Valet 2019 blir det sjunde presidentvalet i Ukraina sedan självständigheten 1991. För att kandidera i presidentvalet måste man fyllt 35 år, ha ukrainskt medborgarskap, ha bott i Ukraina minst tio år före valdagen och behärska landets officiella språk, ukrainska.
Ingen av kandidaterna fick en absolut majoritet av rösterna i första valomgången. Därför fick de två kandidater som fått flest röster, Zelenskyj och Porosjenko, möta varandra i ytterligare en omröstning den 21 april.
Officiellt var det 34 544 993 personer som hade rösträtt i presidentvalet,[3] av dessa var 30 056 127 registrerade.[4]
Konsekvenser av oroligheterna i Ukraina
[redigera | redigera wikitext]I två av landets regioner (Donetsk oblast och Luhansk oblast), som på grund av kriget i Donbass inte kontrolleras av de ukrainska myndigheterna, var endast ett mindre antal av vallokalerna öppna. På Krim gick valet inte att genomföras alls, eftersom halvön annekterats av Ryska federationen.[5] För att rösta behövde invånarna i konfliktområdet ta sig till de ukrainsk-kontrollerade delarna, vilket var både kostsamt och riskabelt. Över en miljon ukrainare som lämnat sina hem i östra Ukraina till följd av striderna hade problem med att bli upptagna i röstlängden. Kort innan valet hade bara fyra procent av internflyktingarna registrerats i andra valdistrikt.[6] Den centrala valkommissionen i Kiev stängde av "säkerhetsskäl" alla fem utländska vallokaler i Ryssland före omröstningen, vilket medförde att de nästan tre miljoner ukrainarna som bor och arbetar i Ryssland de facto berövades rösträtten för presidentvalet.[7][8]
De geopolitiska förutsättningarna som följd av oroligheterna i landet omritade väljarkartan efter ett betydande bortfall av proryska väljare. Detta stärkte den västvänliga opinionen i Ukraina. Bara fyra av de totalt 39 presidentkandidaterna var öppet proryska.[9]
Valkampen
[redigera | redigera wikitext]Oroligheter under valkampen
[redigera | redigera wikitext]Tjugotvå poliser skadades 9 mars i samband med sammandrabbningar i Tjerkasy, där ultranationalister från National Corps försökte stoppa den då sittande presidenten Petro Porosjenkos eskort i samband med ett utomhusmöte. Ytterligare tre poliser skadades i närheten av Kiev, där samma grupp av nationalister återigen försökte attackera eskorten.[10] Nationalisterna anklagade Porosjenkos regering för korruption och beskyllde regeringen för att ha fördärvat Ukrainas armé bland annat på grund av korruptionsskandalen som omger Oleh Hladkovskyj, före detta vice ordförande i Nationella säkerhets- och försvarsrådet.[11]
Kritik från OSSE
[redigera | redigera wikitext]_13.jpg)
Det var en valrörelse som inte alls präglades av konstruktiv politisk debatt. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) var efter valets första runda kritisk mot det politiska samtalet i Ukraina. Kandidaterna var ovilliga att debattera – de ska ha ägnat mer tv-tid åt att smutskasta varandra än att informera om sin egen politik. Tv-kanalerna ägnade sig mer åt att uttala stöd för olika kandidater än åt kritisk utfrågning.[12]
Försöket att stoppa Volodymyr Zelenskyj
[redigera | redigera wikitext]Bara timmar innan vallokalerna öppnade i det ukrainska presidentvalets andra omgång riskerade Volodymyr Zelenskyj att stoppas från att delta. Under natten kom dock beslutet från domstolen i Kiev att han inte brutit mot lagen i sin kampanj och att valet kunde hållas som planerat. Juristen Andrej Chilko, med kopplingar till motkandidaten Porosjenko, lämnade in en protest mot Zelenskyjs kandidatur och grundade det på att han indirekt skulle ha köpt röster. Anklagelserna byggde på att Zelenskyj erbjudit gratis biljetter till den enda duellen mellan de två kandidaterna som hölls på Kievs olympiastadion två dagar innan valet.[13]
Prognoser
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Opinionsundersökningar inför presidentvalet i Ukraina 2019(en)
Fram till valet gjordes ett stort antal opinionsundersökningar. Volodymyr Zelenskyj hade störst stöd i första valomgången, med antingen Petro Porosjenko eller Julia Tymosjenko som motkandidat. En mindre undersökning veckan innan valet visade den proryska Jurij Bojko som knapp tvåa. Inför andra valomgången hade Zelenskyj majoritet i samtliga opinionsundersökninger.[14]
Valresultat
[redigera | redigera wikitext].svg?lang=sv)
.svg?lang=sv)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ http://www.president.gov.ua/ua/documents/constitution/konstituciya-ukrayini-rozdil-iv
- ↑ "Ukrainian President to be elected for five years". Rapsinews.com, 2014-05-16. Läst 28 maj 2014.
- ↑ Interfax (ukrainska)
- ↑ Central Election Commission
- ↑ Gerrymandering Ukraine? Electoral Consequences of Occupation by Paul D'Anieri, Sage Journals (9 August 2016)
- ↑ Landguiden Ukraina
- ↑ ”CEC liquidates all five polling stations in Russia” (på engelska). Interfax-Ukraine. https://en.interfax.com.ua/news/general/556629.html.
- ↑ ”Ukrainas sjuka presidentval, tre miljoner medborgare får inte rösta”. eFOLKET. Arkiverad från originalet den 29 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190329064229/https://efolket.eu/ukrainas-sjuka-presidentval-3-miljoner-medborgare-far-inte-rosta/.
- ↑ Expert: Kriget har stärkt västkrafter i Ukraina - Aftonbladet
- ↑ Poliser skadade vid protester i Ukraina - Vasabladet
- ↑ Utrikespolitiska institutet - Landguiden Ukraina
- ↑ Kandidaterna utmanar varandra på jättedebatt - Sveriges Radio
- ↑ Hotet mot Zelenskyj, frias nu från valfusk - Expressen Publicerad 20 april 2019
- ↑ ”РЕЗУЛЬТАТИ ОПИТУВАННЯ ГРОМАДСЬКОЇ ДУМКИ” (på ukrainska). ipfund. Arkiverad från originalet den 26 mars 2019. https://archive.is/20190326185957/http://ipfund.com.ua/%D0%9D%D0%BE%D0%B2%D0%B8%D0%BD%D0%B8/. Läst 5 december 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör presidentvalet i Ukraina 2019.
| |||||||||||||||||
