Andelen fackmedlemmar har rasat från 65 procent i januari 2021 till 53 procent i maj 2026.
Det visar en arbetslivsenkät som är utförd av undersökningsbolaget Verian på uppdrag av organisationen Företagarna i Finland. Drygt tusen personer som är aktiva i arbetslivet har svarat.
Skillnaderna är stora. Inom välfärdssektorn är tre av fyra med i facket, i små företag är det bara en av tre. Äldre är oftare medlemmar än unga.
Jarkko Eloranta, som är ordförande för Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, oroar sig för flera saker i utvecklingen.
– Det handlar om hur många som är medlemmar, framför allt bland unga. En annan viktig fråga är hur många invandrare som jobbar i Finland som går med i facket.
Svenska Yle intervjuade Eloranta före den nu aktuella enkäten. Han konstaterade då att fackens legitimitet hänger ihop med medlemsantalet.
– En hög organisationsgrad är den viktigaste saken vi har.
Skattesmällen försvann, men få hoppade av
Regeringen slopade vid årsskiftet rätten att göra skatteavdrag för fackavgiften. Det ger staten en besparing på ungefär 170 miljoner euro per år.
Drygt 90 procent av de tillfrågade uppger att regeringens beslut inte har påverkat deras medlemskap. Endast 2 procent meddelar att förändringarna i avdragsrätten är orsaken till att de har lämnat facket.
Åtgärden har ändå inget folkligt stöd, och en majoritet av de tillfrågade vill att avdragsrätten återinförs.
Endast 24 procent tycker att regeringens beslut var motiverat, men där är könsskillnaden stor. Av männen stöder 35 procent att avdragsrätten slopades, av kvinnorna bara 14 procent.
Den i särklass vanligaste orsaken till att människor står utanför är att facket anses vara för dyrt. Den här andelen växer snabbt om man jämför med tidigare år.
Den näst vanligaste orsaken för de som står utanför är att de inte upplever att fackmedlemskapet är till någon nytta.
Många anser också att facken är för politiska, och även här är skillnaden mellan könen enorm.
Hela 41 procent av männen tycker att facken är för politiska, medan bara 16 procent av kvinnorna har den åsikten.
– Om arbetsmarknaderna och arbetsmarknadsrelationerna politiseras blir det en stor utmaning. Varje riksdagsval blir också arbetsmarknadsval, säger Jarkko Eloranta.
Felaktig uppfattning om arbetslöshetsersättningen
De som hör till facken har en tydlig huvudorsak till sitt medlemskap. Hela 64 procent uppger att den inkomstrelaterade dagpenningen är den främsta orsaken.
Av de tillfrågade tror 27 procent att ett fackligt medlemskap är nödvändigt för att vara berättigad till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. Det stämmer inte, men missförståndet blir allt mindre vanligt.
För att få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning räcker det med att vara med i en arbetslöshetskassa, som är ett billigare alternativ än facket.
Tre högerslag mot facken
Jarkko Eloranta från FFC säger att de gångna tre åren med högerregeringen har varit tuffa för fackföreningsrörelsen. Att regeringen har begränsat strejkrätten är det tyngsta slaget.
– Nu kan vi inte längre ha solidaritetsstrejker. Strejkrätten är väldigt viktig för oss.
Som två andra tunga besked nämner Eloranta förändrade regler för lokala förhandlingar och den nya lagstiftningen kring exportmodellen.
De nya reglerna för lokala avtal utökar möjligheten att förhandla på arbetsplatser utan att facket är en part.
Samtidigt har den så kallade exportmodellen lagstadgats. Exportmodellen innebär att löneförhöjningarna i exportindustrin sätter taket för andra branscher.
Tycker du att facken är för politiska? Berätta i kommentarsfältet.
