Gere och Freke

Gere och Freke (fornnordiska: Geri och Freki) är i nordisk mytologi namnen på Odens två ulvar. Enligt Sången om Grimner brukar Oden ge dem all mat som serveras honom i Valhall då han själv föredrar vin och mjöd.

Etymologi

Namnen torde vara adjektiva substantiveringar jämförbara med ordformer på dagens suffix /-e/ som bildar bestämd form maskulinum singularis av adjektiv (jämför lång → långe, ful → fule). Fornnordiska suffixet -i (modern svenska: -e) skapar abstrakta substantiv som betecknar egenskaper, förhållanden, tillstånd, med mera.

Gere (fornnordiska: Geri) bygger på stammen gir som finns i orden ”girig”, ”begär”, ”gärna” (såsom ”tack gärna”), samt äldre ord som ”girligen, giri, girnas” med mera. Jämför fornvästnordiska: gerr (”girer”), danska: gerrig (”girig”). Namnet betyder alltså ungefär ”den girige”^[2] (direktöversatt: Gire). Jämför namnet Helge som bygger på samma princip och betyder ”den helige”.

Freke (fornnordiska: Freki) bygger på stammen i fornnordiska: frekr (”fräcker”) som i modern svenska motsvarar ”fräck” (”fräcke”), vilket ursprungligen betydde 'girig, glupsk' med mera (den moderna betydelsen 'tilltagsen, skamlös' är troligen inlånad från tyskan).^[3] Namnet syftar troligen främst på den sista egenskapen,^[4] men namnen, likt Odens tamkorpar Hugin och Munin (”hågen och månen”), avser nog från början täcka två kopplade betydelser. Namnet torde därför vara likvärdigt ”fräcke” på svenska i betydelsen ”den glupske”, vilket i ursprunglig betydelse lever kvar regionalt i bland annat hälsingemålet (som fräk → fräke) och nynorskan (som frek → freke)^[5] samt i överförd betydelse från den moderna betydelsen skamlös.^[3]

Grimnismål

I Grimnismål (isländska: Grímnismál) står följande strof om Gere och Freke:

Fornvästnordiska:

Gera ok Freka seðr gunntamiðr

hróðigr Herjaföður;

en við vín eitt vápngöfugr

Óðinn æ lifir.^[6]

Nusvenska:

Gene och Freke fodrar stridsvane

högtberömde Härfader;

men av vin endast vapenfrejdade

Oden alltid lever.^[7]

Alltså, Oden står för maten till Gere och Freke, men han dricker själv bara vin.

Första kvädet om Helge Hundingsbane

I första kvädet om Helge Hundingsbane (isländska: Helgakviða Hundingsbana I) står följande på strof 13 om Gere och Freke:

Fornvästnordiska:

Fara hildingar

hjǫrstefnu til

þeirar er lǫgðu

að Logafjöllum;

sleit Fróða frið

fjánda á milli,

fara Viðris grey

valgjörn um ey.^[8]^[9]

Nusvenska:

Furstarne fara

till fejden hän,

som till Logafjällen

förlagt de hade;

Frodes frid

mellan fiender brast,

Vidrers hundar löpa

likhungriga kring ön.^[10]

I slutet av texten anges Vidre, som är ett binamn för Oden, där Gere och Freke verkar hänvisas som hans grey. Etymologin för fornvästnordiska: grey (samma som i greyhound) är ej klarlagd och det betyder allmänt tik på isländska.^[11] I texten verkar det användas poetiskt och kan avse hund eller ulv med mera. Slutet av texten antyder att vargarna äter upp det stupade efter striden. Detta samspel antyds även i strof 6, som mellan raderna antyder att krigaren är vargens vän som skaffar honom byte.^[12]

Galleri

Vikingatida avbildning av Oden på sin tron med sina djur, funnen i Lejre, Danmark (900-tal).
Nationalromantisk avbildning av Oden på sin tron med sina djur, av Carl Emil Doepler (1882).
Modern avbildning av Oden på sin tron med sina djur, av Kim Diaz Holm (2020).

Se även

Anmärkningar

↑ Dekorationen är ett kloasonné-verk i guld och ädelsten som hör till ett väsklock ur Sutton Hoo-fyndet. Figuren tros avse Oden då dess ena öga är frånvarande. Bakom ädelstenarna sitter en guldspegel (folie), varav figurens ena öga har detta utslaget för att ge en enögd effekt (samma effekt finns även hos andra fynd ur Sutton Hoo-fyndet). Vid fyndet saknades även ögonhålans ädelsten, vilket Brittiska museet valt att restaurera, men det är oklart om figuren haft en ädelsten i ögonhålan från början.^[1]

Källor

↑ Price, Neil; Paul Mortimer (2014). An Eye for Odin? Divine Role-Playing in the Age of Sutton Hoo. Storbritannien: Cambridge University Press. sid. 11–25 (9, 5). doi:https://doi.org/10.1179/1461957113Y.0000000050. https://www.researchgate.net/profile/Paul_Mortimer2/publication/272248812_An_Eye_for_Odin_Divine_Role-Playing_in_the_Age_of_Sutton_Hoo/links/5881428892851c21ff41fe31/An-Eye-for-Odin-Divine-Role-Playing-in-the-Age-of-Sutton-Hoo.pdf. Läst 27 mars 2025
↑ Simek, Rudolf (2007). Dictionary of Northern Mythology
1 2 Svenska Akademiens ordbok: fräck
↑ Freke i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
↑ ”Fräck”. Institutet för språk och folkminnen (ISOF). isof.se. 1 juni 2017. https://www.isof.se/dialekter/pa-gang/dialektbloggen/inlagg/2017-06-01-frack. Läst 27 mars 2025.
↑ ”grimnismal16-20”. voluspa.org. https://www.voluspa.org/grimnismal16-20.htm. Läst 26 mars 2025.
↑ Grimnismål i Projekt Runeberg
↑ Haraldur Bernharðsson. ”Hhund I 13” (på fornnordiska). GKS 2365 4° (R). skaldic.org. https://skaldic.org/m.php?p=verse&i=52542. Läst 18 september 2025.
↑ ”Helgakviða Hundingsbana I”. voluspa.org. https://www.voluspa.org/literal/helgakvida1.htm. Läst 26 mars 2025.
↑ Eddan Första kvädet om Helge Hundingsbane i Projekt Runeberg
↑ ”grey, greybaka, greyhundur, greylegur, greymennska, greyskapur” (på isländska). ordsifjabok.arnastofnun.is. https://ordsifjabok.arnastofnun.is/faersla/5378. Läst 26 mars 2025.
↑ ”Eddas naturhistoria - Däggdjur”. heimskringla.no. https://heimskringla.no/wiki/Eddas_naturhistoria_-_D%C3%A4ggdjur. Läst 26 mars 2025.

[2] Dekorationen är ett kloasonné-verk i guld och ädelsten som hör till ett väsklock ur Sutton Hoo-fyndet. Figuren tros avse Oden då dess ena öga är frånvarande. Bakom ädelstenarna sitter en guldspegel (folie), varav figurens ena öga har detta utslaget för att ge en enögd effekt (samma effekt finns även hos andra fynd ur Sutton Hoo-fyndet). Vid fyndet saknades även ögonhålans ädelsten, vilket Brittiska museet valt att restaurera, men det är oklart om figuren haft en ädelsten i ögonhålan från början.^[1]

[Price-1] Price, Neil; Paul Mortimer (2014). An Eye for Odin? Divine Role-Playing in the Age of Sutton Hoo. Storbritannien: Cambridge University Press. sid. 11–25 (9, 5). doi:https://doi.org/10.1179/1461957113Y.0000000050. https://www.researchgate.net/profile/Paul_Mortimer2/publication/272248812_An_Eye_for_Odin_Divine_Role-Playing_in_the_Age_of_Sutton_Hoo/links/5881428892851c21ff41fe31/An-Eye-for-Odin-Divine-Role-Playing-in-the-Age-of-Sutton-Hoo.pdf. Läst 27 mars 2025

[3] Simek, Rudolf (2007). Dictionary of Northern Mythology

[saob-4] 1 2 Svenska Akademiens ordbok: fräck

[5] Freke i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)

[fräk-6] ”Fräck”. Institutet för språk och folkminnen (ISOF). isof.se. 1 juni 2017. https://www.isof.se/dialekter/pa-gang/dialektbloggen/inlagg/2017-06-01-frack. Läst 27 mars 2025.

[grimnismal16-20-7] ”grimnismal16-20”. voluspa.org. https://www.voluspa.org/grimnismal16-20.htm. Läst 26 mars 2025.

[Brate_se-04-8] Grimnismål i Projekt Runeberg

[Hhund_I_13-9] Haraldur Bernharðsson. ”Hhund I 13” (på fornnordiska). GKS 2365 4° (R). skaldic.org. https://skaldic.org/m.php?p=verse&i=52542. Läst 18 september 2025.

[Viðrir-10] ”Helgakviða Hundingsbana I”. voluspa.org. https://www.voluspa.org/literal/helgakvida1.htm. Läst 26 mars 2025.

[Brate_se-16-11] Eddan Första kvädet om Helge Hundingsbane i Projekt Runeberg

[ordsifjabok-12] ”grey, greybaka, greyhundur, greylegur, greymennska, greyskapur” (på isländska). ordsifjabok.arnastofnun.is. https://ordsifjabok.arnastofnun.is/faersla/5378. Läst 26 mars 2025.

[heimskringla-13] ”Eddas naturhistoria - Däggdjur”. heimskringla.no. https://heimskringla.no/wiki/Eddas_naturhistoria_-_D%C3%A4ggdjur. Läst 26 mars 2025.

[se beskrivning 1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[1]