BIRMINGHAM.
– Placeringen var helt okej, men resultatet grämer.
Topi Parviainens seniormästerskapsdebut summeras rejält på plussidan. Resultatet 77,82 från den andra omgången räckte in bland de åtta främsta och var den unga karriärens sjätte bästa resultat.
– Gubben var rejält slut i dag och flera av kasten gick helt på tok. I sista gav jag allt jag hade och det blev väl inte helt uselt (76,86). Det andra kastet träffade ens lite ditåt.
Topi Parviainen var den tredje yngsta finalisten i herrspjut i EM-historien. Han blev näst yngsta bland de åtta främsta, sju dagar äldre än vad ungraren Niklós Neméth var då han slutade femma år 1966.
Det har tävlats om EM-medaljer sedan 1930-talet och du är näst yngst i topp-8. Hur låter det?
– Det låter väl ganska lovande inför kommande år, säger Parviainen.
– Helt bra har utvecklingen varit. I fjol var jag åtta i U20-EM och nu samma placering i senior-EM.
Bland finländska spjutherrar är han alla tiders yngsta EM-deltagare. Av de senaste blåvita spjutmedaljörerna var Oliver Helander och Tero Pitkämäki 21 år när de gjorde mästerskapsdebut, Ari Mannio 24 och Antti Ruuskanen 25.
Kroppen håller äntligen
Topi Parviainen kommer från en spjutfamilj. Pappa Mika kastade som längst 80,82 under sin aktiva karriär, storebror Aku tog för några veckor sedan FM-silver med 81,24. Och så har vi farbror Aki vars finländska rekord är 93,09.
Mika fungerar också som sonens tränare.
– Månne inte farsan är helt nöjd, men nog ser han på mig att jag inte är helt belåten när det där 80-meterskastet inte kom.
Parviainen steg tidigt fram som ett stort framtidsnamn. För fyra år sedan vann han som blott 15-åring EM-guld i U18-klassen och gjorde det med en segermarginal på tio meter.
Därefter förstörde skador flera år. Han missade hela 2023 på grund av en axelskada och gjorde endast två tävlingar året därpå. I fjol kom vändningen mot det bättre, men han tävlade fortsatt sparsamt för att spara axel och armbåge.
– Överraskande bra har kroppen hållit ihop i år. Första året på länge då jag har kunnat kasta hela säsongen. Jag har en tävling igen nästa vecka och sedan igen veckan därpå. Det är ganska sällsynt för mig att ens kunna kasta varje vecka.
Medaljdrömmen tände
Parviainen inledde säsongen med att förbättra sitt personbästa med herredskapet med över sju meter. Men efter 81,91 i maj har han nu blivit under 80 meter i åtta raka tävlingar.
Efter kvalet talade Parviainen om att han kan komma upp mot 84 meter om allting klaffar. Bakom den suveräna Europamästaren Julian Weber (90,40) gick silvret loss på resultatet 83,76 (Nick Thumm) och bronset på 82,97 (Patriks Gailums).
– Medaljlängderna höll mitt hopp uppe genom hela tävlingen. Om topp-3 hade varit över 85 hade det kvittat om jag kastar bra eller inte. Om jag hade lyckats helt extremt perfekt skulle jag kunnat kasta rekord i dag, men i sanningens namn började krafterna vara slut.
