På tisdagseftermiddagen blev det klart att Östra Nylands välfärdsområde tillsammans med Lapplands och Mellersta Finlands välfärdsområden placeras under Finansministeriets specialgranskning.
För välfärdsområdets direktör Max Lönnqvist kom beskedet inte som en överraskning.
– Vi har två år bakom oss då vi har haft ett stort ackumulerat underskott och det här är den enda lagenliga möjligheten för att få tilläggstid för balansering.
Lönnqvist anser inte heller att beslutet om granskningen är särskilt dramatisk, istället ser han det som en möjlighet.
– Det här är en möjlighet för oss att få förlängd balanseringstid. Om vi inte får förlängd balanseringstid står vi inför stora problem där servicekvaliten hotas.
Att Östra Nylands välfärdsområde placeras under specialgranskning kom däremot som en överraskning för välfärdsområdets styrelseordförande Kaj Lindqvist (SFP).
– Det som är överraskande är att just Östra Nylands välfärdsområde är ett av de tre områden som granskas då vi vet att över hälften av alla välfärdsområden har ett underskott i ekonomin.
Lindqvist berättar att han var med på mötet med Finansministeriets representanter där de berättade om specialgranskningen. Enligt honom motiverades beslutet att granska Östra Nylands välfärdsområde med att underskottet per invånare i Östra Nylands välfärdsområde är så stort.
Östra Nylands välfärdsområde har kämpat länge med ekonomin. Kravet på de finländska välfärdsområdena är att de ska ha sin ekonomi i balans senast vid utgången av 2026.
Också Lindqvist anser att specialgranskningen inte enbart en dålig sak. Om granskningens visar att Östra Nylands välfärdsområde kommer kunna balansera ekonomin kan välfärdsområdet nämligen få tilläggstid för att balansera ekonomin.
– Enligt ekonomiplanen som styrelsen har gjort så kommer Östra Nylands välfärdsområdes underskott vara täckt i bokslutet 2028.
Lönnqvist tvivlar inte heller på att ekonomin kommer vara balanserad 2028.
– Vi behöver två års tilläggstid att balansera, och då tror jag att vi får ordning på torpet.
”Vi har haft lite märkliga utgifter”
Enligt Kaj Lindqvist uppstod orsakerna till välfärdsområdets underskott direkt när välfärdsområdena bildades 2023.
– Om man jämför med då kommunerna och städerna skötte om social- och hälsovården så är det ett faktum att Östra Nylands välfärdsområde har fått 25 miljoner euro mindre finansiering från början. Jag hoppas att problemet med finansieringen kommer fram i utredningarna.
Lindqvist påpekar också att det är tredje året som välfärdsområdet existerat och verkat, och att det därför är för tidigt att se resultatet av de åtgärder välfärdsområdet har gjort för att balansera ekonomin.
Som exempel lyfter Lindqvist fram att hyresarbetskraften kommer att minska och att man har lyckats anställa mer personal. Även faktorer som gamla hyresavtal och gamla patientdatasystem påverkar ekonomin.
– Vi har haft lite märkliga utgifter. Vi har betalat 7 miljoner euro för patientdatasystemet Apotti som välfärdsområdet aldrig har använt. Apotti följde med i avtalen.
Enligt Lindqvist är det främst köptjänsterna som orsakar underskottet i ekonomin. Han säger att det har använts för mycket hyresarbetskraft och att det dröjde för många år innan man konkurrensutsatte köptjänsterna för äldre. Också HUS underskott drabbar Östra Nylands välfärdsområde.
Granskningen är inte enbart något negativt
Kaj Lindqvist vet inte vad det i praktiken skulle innebära för Östra Nylands välfärdsområde om självbestämmanderätten försvann. Han tror ändå att det är osannolikt att välfärdsområdet skulle slås ihop med ett annat välfärdsområde.
– Om man jämför med kriskommuner så försöker man i första hand balansera ekonomin innan man slår ihop den med en annan kommun. Vi har redan gjort allt för att balansera ekonomin och vi kommer att klara det, men inte redan år 2026, säger Lindqvist.
Lönnqvist är inne på samma spår som Lindqvist och anser att det ännu inte är relevant med en sammanslagning.
– Vi måste se till att man får service på både svenska och finska och i den här regionen är det Östra Nylands välfärdsområde som kan ta hand om servicen på bästa möjliga sätt, säger Lönnqvist.
Lindqvist säger att det inte går att balansera ekonomin redan 2026 om välfärdsområdet ska kunna ge lagstadgad service inom social- och hälsovården. Han tror att man kommer att lyckas få ekonomin i balans till 2028.
Lindqvist påpekar att granskningen inte enbart är en negativ sak. Han hoppas att sådant som han anser är orättvist i finansieringen lyfts fram i samband med den.
Ingen orsak till oro
– Trots att vi har Lovisa kärnkraftverk, Sköldvik i Borgå och Inex i Sibbo får räddningsväsendet inga tillägg, och riskerna beaktas inte i finansieringen.
Lindqvist anser inte att det finns orsak till oro för invånarna inom Östra Nylands välfärdsområde. Han anser att så länge lagen kräver rätt till vård och rätt till vård på eget modersmål finns det inte orsak till oro. Någon oro för personalen ser han inte heller orsak till.
Inte heller Lönnqvist ser någon orsak till oro, även om han påpekar att det finns en risk för att lokala behov och svenskan skulle falla mellan stolarna om beslut fattas längre bort från området.
– Jag tycker ändå att servicen fungerar bra. Vår största prioritet är att ta hand om klienter och se till att personalen har en bra arbetsmiljö, säger Lönnqvist.
Ministeriet vill att vardagen ska fortsätta
Regeringsrådet Minna-Marja Jokinen vid Finansministeriet säger också hon att det är viktigt för invånarna i de berörda områdena att ta det lugnt. Några omedelbara förändringar i själva vårdservicen sker inte.
– Orsaken till att vi inleder utvärderingsförfarandena är uttryckligen att vardagen ska kunna fortsätta och servicen tryggas också i framtiden.
Enligt Jokinen är syftet med utvärderingarna att stödja områdena i de goda beslut som de redan fattat för att balansera sin ekonomi, och att komma på nya sätt att trygga servicen i framtiden.
Därmed följs Kaj Lindqvists förhoppning om att problemet med grundfinansieringen kommer fram i utredningarna.
– Det är klart att vi beaktar det som gjorts, men det viktigaste är nu att blicka framåt, säger Jokinen.
Möjliga fusioner inte aktuella ännu
Finansministeriet vill inte kommentera Östra Nylands möjligheter att få ordning på sin ekonomi. Men i det stora hela är målsättningen att de tre områdena ska kunna fortsätta och producera den service som invånarna behöver.
– Vi måste utgå ifrån att de kan fortsätta självständigt och att de kan trygga servicen, säger Minna-Marja Jokinen.
Ordet fusion väcker stor oro i de berörda områdena. Jokinen understryker att möjliga fusioner med andra områden ligger långt i framtiden. Först genomförs utvärderingen och åtgärdsplaner görs upp.
– Först sen, om vi inte lyckas med det, börjar vi diskutera om fusionsutredningar är nödvändiga, säger hon.
Artikeln uppdaterades klockan 14.21 med kommentarer av Minna-Marja Jokinen.
Artikeln uppdaterades klockan 16.30 med kommentarer av Max Lönnqvist.
