close
Hoppa till innehållet

Snabbmode

Från Wikipedia

Snabbmode (engelska: fast fashion)[1] är en affärsmodell inom klädindustrin som bygger på billig tillverkning och låga priser, upprepad konsumtion genom konstanta nyheter och kortlivad användning av plagg för hög omsättningshastighet. Med andra ord innebär snabbmode billiga kläder som köps utan eftertanke och används bara under en kort tid.[2]

Termen ”fast fashion” föddes på 1990-talet då textiltillverkningen flyttades till Asien och kläderna blev både billiga och producerades snabbt.[2]

Svenska modeföretag som ingår i denna affärsmodell är bland andra Gina Tricot och H&M. Bland andra anmärkningsvärda företag inom snabbmode kan nämnas det spanska modeföretaget Zara.

Verkan

[redigera | redigera wikitext]

Snabba modevarumärken producerar produkter för att få ut den senaste stilen på marknaden så snart som möjligt.[3] De fokuserar på att optimera vissa aspekter av leveranskedjan så att trender tas fram och tillverkas snabbt och billigt och gör det möjligt för masskonsumenten att köpa rådande klädstilar till lägre kostnad. En rapport från 2008 anger att produktionstiden för ett plagg där har pressats till två veckor från ritbordet till butikerna.[4]

Denna filosofi med snabb produktion till ett överkomligt pris utnyttjas av stora detaljhandlare som Shein, H & M,[5] Zara,[6] C & A, Peacocks, Primark, ASOS,[7][8] Forever 21 och Uniqlo.[9]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Snabbmode utvecklades från ett produktorienterat koncept baserat på en tillverkningsmodell känd som "rapid response" som utvecklades i USA under 1980-talet och övergick till en marknadsbaserad "fast fashion"-modell i slutet av 1990-talet och under första hälften av 2000-talet.

Snabbmode kom särskilt i förgrunden under boho-chic-moden i mitten av 2000-talet.[10] Enligt den brittiska miljörevisionskommitténs rapport The Fashion Fix innebär denna praxis "en årlig ökning av antalet nya modekollektioner, snabba förändringar och ofta lägre priser. Att snabbt reagera på nya produkterbjudanden för att möta konsumenternas efterfrågan är avgörande för denna affärsmodell.[11]

Inom vissa cirklar har varumärket Zara blivit nästan synonymt med termen, men andra detaljhandlare arbetade med konceptet innan etiketten användes, till exempel Benetton.[12][13]

Miljöpåverkan

[redigera | redigera wikitext]

Miljöpåverkan från snabbmode har varit ett stort föremål för kontroverser. Den globala modeindustrin står för ~8-10% av de globala koldioxidutsläppen per år, och snabbmode är en stor bidragande orsak till detta. Låga produktionskostnader, preferens för syntetiska material, kemikalier och minimala åtgärder för kontroll av föroreningar har lett till överdrivna mängder avfall.

Både politiker,[14] forskare[15][1] och journalister[16] har under 2020-talet rapporterat och varnat om snabbmodets undermåliga hållbarhet och problemet har även tagits upp av Europaparlamentet.[17] Aftonbladet rapporterade i mars 2024 att Frankrike kan bli första land att införa straffavgifter för snabbmode.[18]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 ”Snabbmode har enorm miljöpåverkan”. Chalmers tekniska högskola. chalmers.se. 8 april 2020. https://www.chalmers.se/aktuellt/nyheter/tme-snabbmode-har-enorm-miljopaverkan/. Läst 24 mars 2025. ”"fast fashion" eller snabbmode, som bygger på billig tillverkning, upprepad konsumtion och kortlivad användning av plagg.”
  2. 1 2 ”Snabbmodet är årets onödigaste fenomen”. yle.fi. 13 december 2018. https://yle.fi/a/7-1351976. Läst 24 mars 2025.
  3. ↑ ”How Fast Fashion Is Destroying the Planet”. nytimes.com. https://www.nytimes.com/2019/09/03/books/review/how-fast-fashion-is-destroying-the-planet.html. Läst 21 februari 2024.
  4. ↑ ”Snabbt mode förändrar textilindustrin”. Arbeidsliv i Norden. arbeidslivinorden.org. 3 mars 2008. http://www.arbeidslivinorden.org/i-fokus/i-fokus-2008/tema-globaliseringens-moenster-med-marimekko-till-manchester/snabbt-mode-foeraendrar-textilindustrin/. Läst 24 mars 2025.[död länk]
  5. ↑ ”How H&M, Zara, and Uniqlo get you to spend more money on clothes”. businessinsider.com. https://www.businessinsider.com/hm-zara-uniqlo-fast-fashion-spend-money-clothes-2019-1. Läst 21 februari 2024.
  6. ↑ ”A List of The 41 Worst Fast Fashion Brands To Avoid (2024)”. thesustainablelivingguide.com. https://thesustainablelivingguide.com/fast-fashion-brands/. Läst 21 februari 2024.
  7. ↑ ”As Waste Plagues the Fast-Fashion Industry, Asos Is Taking a Step Toward Sustainability”. adweek.com. https://www.adweek.com/brand-marketing/as-waste-plagues-the-fast-fashion-industry-asos-is-taking-a-step-toward-sustainability/. Läst 21 februari 2024.
  8. ↑ ”Asos Kortingscode”. kortingscouponcodes.nl. https://www.kortingscouponcodes.nl/kortingscodes-asos. Läst 21 februari 2024.
  9. ↑ ”Uniqlo Is Going to Start Producing Clothing at Zara Speeds”. gq.com. https://www.gq.com/story/uniqlo-fast-fashion-speed-zara-competition. Läst 21 februari 2024.
  10. ↑ ”Sunday Times Style Magazine September 17th 2006 – Back in Fashion”. suntimes.co.uk. https://suntimes.co.uk/product/4546/. Läst 21 februari 2024.
  11. ↑ ”Fixing fashion: clothing consumption and sustainability”. publications.parliament.uk. https://publications.parliament.uk/pa/cm201719/cmselect/cmenvaud/1952/full-report.html. Läst 21 februari 2024.
  12. ↑ ”From analogue to digital supply chains: implications for fashion marketing”. taylorfrancis.com. https://www.taylorfrancis.com/chapters/edit/10.4324/9780080506241-9/analogue-digital-supply-chains-implications-fashion-marketing-marketing-tony-hines. Läst 21 februari 2024.
  13. ↑ ”Supply Chain Strategies: Demand Driven and Customer Focused”. books.google.com. https://books.google.com/books?vid=ISBN9781138471016&newbks=0&redir_esc=y. Läst 21 februari 2024.
  14. ↑ ”Motion 24 – Minska miljöpåverkan av snabbmode”. Svenska folkpartiet. sfp.fi. 16 juni 2024. https://sfp.fi/politik/beslut-politiska-program/partidagsbeslut/partidagen-2024-i-helsingfors/motion-24-minska-miljopaverkan-av-snabbmode/. Läst 24 mars 2025.
  15. ↑ ”Snabbmode har enorm påverkan på vår miljö”. Lunds universitet. lu.se. 2 juni 2022. https://www.lu.se/artikel/snabbmode-har-enorm-paverkan-pa-var-miljo. Läst 24 mars 2025.
  16. ↑ ”Lanserar knep som ska stoppa snabbmode: ”Ändra vårt synsätt””. market.se. 8 september 2024. https://www.market.se/retailtrender/hallbarhet/lanserar-knep-som-ska-stoppa-snabbmode-andra-vart-synsatt/. Läst 24 mars 2025.
  17. ↑ ”Textilproduktionens och textilavfallets inverkan på miljön (nyhetsgrafik)”. Europaparlamentet. europarl.europa.eu. 29 december 2020. https://www.europarl.europa.eu/topics/sv/article/20201208STO93327/textilproduktionens-och-textilavfallets-inverkan-pa-miljon. Läst 24 mars 2025.
  18. ↑ ”Frankrike kan bli första land att införa straffavgifter för snabbmode”. Aftonbladet. aftonbladet.se. 22 mars 2024. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/2BRezB/frankrike-kan-bli-forsta-land-att-infora-straffavgifter-for-snabbmode. Läst 24 mars 2025.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Snabbmode&oldid=59245327”