close
Hoppa till innehållet

Lars Ahlfors

Från Wikipedia
Lars Ahlfors
BERJAYA
FöddLars Valerian Ahlfors
18 april 1907[1][2][3]
Helsingfors[4]
Död11 oktober 1996[1][2][5] (89 år)
Pittsfield[6], USA
BegravdSandudds begravningsplats[7][8][9]
kartor
Medborgare iKejsardömet Ryssland, Finland, USA och Storfurstendömet Finland
Utbildad vidHelsingfors universitet, [10]
Nya svenska samskolan, [10]
Zürichs universitet, [10]
Universitetet i Paris, [10] BERJAYA
SysselsättningMatematiker, universitetslärare
ArbetsgivareHelsingfors universitet (1933–1935)[10]
Harvard University (1935–1938)[10]
Helsingfors universitet (1938–1940)[10]
Zürichs universitet (1944–1946)[10]
Harvard University (1946–1977)[10]
Noterbara verkAhlfors-regelbundet mått
FöräldrarAxel Ahlfors[10]
Utmärkelser
Fieldsmedaljen (1936)[10][11]
Guggenheimstipendiet (1971)[12]
Wolfpriset i matematik (1981)[10]
Leroy P. Steele-priset (1982)[10][13]
Redigera Wikidata

Lars Valerian Ahlfors, född 18 april 1907 i Helsingfors, död 11 oktober 1996 i Pittsfield, Massachusetts, USA,[14] var en finländsk matematiker och en av de två första vinnarna av Fieldsmedaljen.[15][16] Samtidigt med Ahlfors fick amerikanen Jesse Douglas medaljen.[17]

Ahlfors, som var son till ingenjören och professorn vid Tekniska högskolan[18] Axel Ahlfors. Som skolgosse studerade han differential och integralkalkyl med böckerna ur sin fars bibliotek.[18]

Ahlfors avlade studentexamen vid Nya svenska samskolan som 17-åring med höga betyg[18]. Han inledde sina studier 1924 vid Helsingfors universitet under Rolf Nevanlinna och Ernst Lindelöf och blev filosofie kandidat 1928. På hösten samma år följde han med sin lärare Nevanlinna till Zürich och Eidgenössische Technische Hochschule Zürich. I Zürich kom Ahlfors i kontakt med funktionsteori och han började arbeta på egen hand med komplex analys.[19]

1929 återvände Ahlfors till Finland och började undervisa på Åbo akademi. I Åbo skrev han sin doktorsavhandling och han avlade filosofie doktorsexamen 1930.[19] 1933 utnämndes han till adjunkt i matematik vid Helsingfors universitet.[18]

Karriär

[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1935 och 1938 undervisade Ahlfors på Harvard University och återvände sedan till Finland för att arbeta vid Helsingfors universitet. På grund av kriget flyttade han 1944 istället till ETH Zürich i Schweiz där han blev professor. Han trivdes dock inte i Schweiz och flyttade 1946 tillbaka till Harvard då han blev erbjuden en professur[18], där han från 1964 innehade Grausteinprofessuren i matematik fram till sin pension 1977.[20]

Ahlfors lärobok Complex Analysis från 1953 är ett standardverk inom komplex analys. Han skrev flera andra viktiga böcker, till exempel Riemann surfaces (1960)[21] och Conformal invariants (1973). Ahlfors forskning behandlade komplex analys och han gjorde viktiga bidrag rörande bland annat Riemannytor, konform geometri, meromorfiska kurvor och kvasikonforma avbildningar.[22]

För sin forskning belönades han förutom med Fieldsmedaljen 1936 även med Wolfpriset 1981.[23] Han invaldes 1964 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

En del av de doktorander som Ahlfors handledde har senare blivit kända namn, som Dale Husemoller, Paul Garabedian, Albert Marden, Halsey Royden, Robert Osserman, George Springer och Henry Otto Pollak.[24]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

1933 gifte han sig med Erna Lehnert, en österrikiska från Wien som hade kommit med sina föräldrar till Sverige och sedan till Finland.[25] De hade tre döttrar.[14] Ahlfors dog av lunginflammation den 11 oktober 1996 i Pittsfield, Massachusetts.[20]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6xx241c, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ola2002142289, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Solomon R. Guggenheim Museum, Guggenheim fellow-ID: lars-v-ahlfors, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Find a Grave.[källa från Wikidata]
  8. ↑ s. 112, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ↑ läs online, www.hautahaku.fi .[källa från Wikidata]
  10. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  11. ↑ Fields Medals 1936 (på engelska), läs online, läst: 31 juli 2026.[källa från Wikidata]
  12. ↑ Guggenheim fellow-ID: lars-v-ahlfors.[källa från Wikidata]
  13. ↑ läs online, www.ams.org .[källa från Wikidata]
  14. 1 2 O'connor, J.J; Robertson, E. F.. ”Lars Valerian Ahlfors” (på engelska). mathshistory.st-andrews.ac.uk. https://mathshistory.st-andrews.ac.uk/Biographies/Ahlfors/. Läst 2 januari 2023.
  15. ↑ ”Fields Medal” (på engelska). www-history.mcs.st-andrews.ac.uk. http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Honours/FieldsMedal.html. Läst 2 januari 2023.
  16. ↑ ”Fields Medal” (på engelska). The University of Chicago. https://www.uchicago.edu/about/accolades/14/. Läst 2 januari 2023.
  17. ↑ ”Jesse Douglas” (på engelska). Encyclopædia Britannica. 28 maj 2010. https://www.britannica.com/EBchecked/topic/170174/Jesse-Douglas. Läst 2 januari 2023.
  18. 1 2 3 4 5 ”BLF”. www.blf.fi. https://www.blf.fi/artikel.php?ref=sok&id=7188. Läst 28 januari 2026.
  19. 1 2 Gehring, Frederick (15 augusti 2005). ”Ahlfors, Lars” (på engelska). Washington, D. C.: The National Academies Press. http://www.nasonline.org/publications/biographical-memoirs/memoir-pdfs/ahlfors-lars.pdf. Läst 2 januari 2023.
  20. 1 2 ”Lars Ahlfors (1907-1996)” (på engelska). legacy-www.math.harvard.edu. https://legacy-www.math.harvard.edu/history/ahlfors/index.html. Läst 2 januari 2023.
  21. ↑ Springer, George. ”Review of Riemann surfaces. By Lars V. Ahlfors and Leo Sario” (på engelska). Bull. Amer. Math. Soc. 67: sid. 170–171. doi:10.1090/S0002-9904-1961-10548-X. https://www.ams.org/journals/bull/1961-67-02/S0002-9904-1961-10548-X/S0002-9904-1961-10548-X.pdf. Läst 2 januari 2023.
  22. ↑ Nationalencyklopedin. Bd 1. Höganäs: Bra böcker. 1989. sid. 121, Ahlfors, Lars. ISBN 91-7024-619-X. https://archive.org/details/isbn_917024619x
  23. ↑ ”Lars V. Ahlfors” (på engelska). Wolf Fondation. Arkiverad från originalet den 3 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210603081028/https://wolffund.org.il/2018/12/09/lars-v-ahlfors/. Läst 2 januari 2023.
  24. ↑ ”Lars Ahlfors” (på engelska). genealogy.math.ndsu.nodak.edu. https://www.genealogy.math.ndsu.nodak.edu/id.php?id=1430. Läst 2 januari 2023.
  25. ↑ ”Ahlfors, Lars” (på engelska). Encyclopedia.com. https://www.encyclopedia.com/science/dictionaries-thesauruses-pictures-and-press-releases/ahlfors-lars. Läst 2 januari 2023.

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lars_Ahlfors&oldid=59570274”