För tillfället vet vi ytterst lite om de drönare som närmade sig Nyland i fredags. Vi vet inte av vilken typ av drönare det var eller vart de tog vägen.
Försvarsmakten har inte heller avslöjat hur de fick informationen om det eventuella drönarhotet.
– Det vi vet är att drönarna var ukrainska och att det antingen var på grund av rysk störning eller tekniska fel som de förirrat sig hit, säger Jyri Kosola, drönarexpert och tidigare forskningschef vid Försvarsmakten.
Att drönarna inte tog sig in i finskt luftrum tyder på att störningar var orsaken, säger Kosola. Drönarna kan ha återfått kontakten med en satellit och fortsatt mot sitt ursprungliga mål.
– Det är också mycket sannolikt att bränslet har tagit slut och att drönarna nu ligger på havsbottnen, konstaterar Kosola.
Att vara inomhus skyddar en till viss mån
Sannolikheten för att man råkar vara i vägen för en drönare är liten, men om det sker finns det enligt Kosola en stor risk att det skulle gå dåligt. Skadan är inte lika stor om man befinner sig inomhus, där man skyddas bättre från splitter.
– I och för sig, om en drönare träffar en byggnad så går det illa för byggnaden. I källaren är man säker, men om man inte har en källare så skyddar byggnaden inte särskilt mycket, påpekar Kosola.
Tydliga anvisningar behövs
Myndigheternas kommunikation under fredagen har kritiserats. Alla fick inte ett varningsmeddelande på grund av tekniska problem med 112-appen.
Dessutom har det varit oklart hur de som jobbar med yrken som är viktiga för att samhället ska fungera ska agera i situationer där myndigheterna uppmanar människor att stanna hemma. Till exempel uteblev flera hundra bussturer i lokaltrafiken mellan fem och tio på fredagsmorgonen.
Enligt Jyri Kosola behöver vi nu tydliga anvisningar för vad människor i olika yrken ska göra när en drönarvarning utfärdas.
– Ska vi ha en likadan praxis som i Israel där man stoppar bilen och lägger sig ner bredvid på ett skyddat ställe? Nu är människor helt ovetande om man ska fortsätta leva normalt eller söka skydd.
Kosola poängterar att vi borde inrätta olika riskkategorier, där vi agerar annorlunda beroende på vilken typ av hot det handlar om.
– Om det är ballistiska robotar eller kryssningsrobotar måste man gå till ett riktigt skyddsrum. Vid drönarhot räcker det att gå ner i källaren.
System för mobilvarningar utvecklas i snabb takt
I Norge och Danmark använder myndigheterna tekniken som kallas Cell broadcast för att snabbt skicka varningsmeddelanden till i stort sett alla mobiltelefoner i ett område som berörs av en kris.
Mikko Jääskeläinen, specialsakkunnig vid Inrikesministeriets räddningsavdelning, berättar för Yle att ett varningssystem som baserar sig på Cell broadcast nu kommer att utvecklas. Målet är att få systemet i användning innan årets slut, åtminstone i en första version.
Inrikesministeriet meddelade tidigare att Finland planerar att bygga ett system baserat på Cell broadcast, och att systemet ska bli färdigt senast under 2027.
Riksdagens försvarsutskottet samlas på tisdag till ett möte om fredagens drönarhot. Bland annat kommer utskottet att diskutera frågan om varningsmeddelanden.
Utskottsmedlemmarna ska också få närmare information om hur hotfull situationen var och hur myndigheternas informationsgång fungerade.
