close
Start

Planer på lyxhotell vid Enare träsk kritiseras hårt och fick teaterstudenter att dra till skogs

Hotellprojektet är ett hot mot naturens mångfald och samisk kultur, säger kritiker, däribland finlandssvenska teater­studerande.

En ö med tät skog omges av vatten under en molnig himmel, en smal väg syns tvärs över ön.
Lyxhotellprojektet som planeras på Nanguniemi udde i Enare kritiseras hårt av både naturvårdare och lokalbefolkningen. Bild: Vesa Toppari / Yle

Det planerade lyxhotellet i Nanguniemi har väckt reaktioner sedan starten 2019, och möter fortfarande starkt, lokalt motstånd.

Projektet, som ursprungligen initierades av skådespelaren Jasper Pääkkönen, finansieras och drivs i dag av riskkapitalbolaget Evergreen Capital.

Eftersom udden i Nanguniemi består av orörd natur finns det en oro för att hotellprojektet ska få negativa konsekvenser för områdets naturskogar och den lokala renskötseln.

Folkrörelsen Hållbar planläggning i Enare och Finlands samiska unga har i ett öppet brev till projektledningen krävt att planerna stoppas, med hänvisning till Sanningskommissionens rekommendationer om att skydda sameregionens gamla skogar och renskötsel.

Planen för bygget är däremot godkänd, och nu återstår bara att det sätts i verket.

Pauliina Feodoroff står på en bakgård.
Den skoltsamiska konstnären och aktivisten Pauliina Feodoroff motsätter sig hotellbygget i Nanguniemi. Bild: Sara Sundman

Skoltsamiska konstnären, aktivisten och före detta politikern Pauliina Feodoroff har under sin uppväxt i Ivalo bevittnat hur turismen brett ut sig i Enares orörda natur.

– Exploateringen av naturens resurser har länge pågått genom gruvor, vindkraftverk och utökad turism. Det finansiella har gått före att bevara urnaturen och det ekologiska fotavtrycket är ohållbart, menar Feodoroff.

Feodoroff menar att det redan finns gott om befintliga turismområden som i stället borde rustas upp och återanvändas framför att riva upp orörda skogar och marker.

– Om man vill satsa på hållbar turism ska man utveckla platser och infrastruktur som redan finns, betonar hon.

En bred flod med stenar i förgrunden och en skogsklädd strand i bakgrunden under en blå, molnig himmel.
Motståndarna till hotellplanerna frågar sig hur attityden till den gemensamma, orörda naturen och samernas rättigheter fortfarande kan vara så oförstående. Bild: Bella Paasimäki

Enligt Feodoroff har hotellprojektets ledning inte haft någon kommunikation med de lokala naturvårdarna. Hon varnar för att lyxhotellet är en del av en oroväckande trend där gemensam natur raseras för exklusiv turism.

– Hur kan det år 2026 fortfarande finnas en sådan här inställning till den samiska kulturen och naturen? Det är strukturell rasism, säger Feodoroff.

Riskkapitalbolaget som vill bygga hotellet har lovat att minimera och kompensera för projektets miljökonsekvenser.

Skådespelaren Jasper Pääkkönen med en mössa vid en sjö.
Jasper Pääkkönens egen roll i projektet har minskat, enligt honom själv, men han äger fortfarande en stor del av ett företag grundat för den planerade hotellverksamheten. Bild: Kare Lehtonen / Yle

Redan under planläggningsskedet har det gjorts omfattande utredningar gällande natur, miljöeffekter och arkeologi, med målet att projektet ska bidra till en ansvarsfull turism, enligt bolaget.

Det ger Feodoroff inte mycket för.

– Det går inte att kompensera för urskogen och vi samer är fast beslutade att hotellet inte ska byggas. Vi kommer att protestera med våra kroppar, svarar Feodoroff.

Teaterhögskolans vandring i samiska spår

Sannings- och försoningskommissionens slutrapport i december 2025 betonade vikten av dekolonialt arbete och att lyssna på samerna.

Teaterhögskolan i Helsingfors var snabb att reagera genom att integrera detta i sin undervisningsstrategi.

Som alumn och tidigare föreläsare vid Teaterhögskolan har Feodoroff, tillsammans med professor Aune Kallinen, planerat en resa till det berörda området i Enare.

Målet var att uppleva orörd natur – något som blev verklighet förra veckan när en magisterklass gav sig ut på vandring.

Flera personer med stora ryggsäckar vandrar uppför en grön sluttning under en klarblå himmel.
Magisterstudenterna vid Teaterhögskolan inledde en veckolång vandring för att bekanta sig med områdets aktuella frågor. Bild: Bella Paasimäki

Klassen har under sin studietid tagit del av texter och filmer om samisk kultur. Vandringen blev en förlängning av undervisningen, där studenterna själva fick uppleva markerna, kulturen och vad samiskt naturskydd innebär i praktiken.

En av dem som deltog i vandringen var skådespelaren Bella Paasimäki. Enligt henne kom resan till Enare i rätt tid för högskolan.

– Vi har i fem år utvecklat vårt verktyg för lyssnande, och det är precis vad vi gör nu: lär oss av lokalbefolkningen och tar del av den kunskap som ackumulerats i generationer, säger Paasimäki.

Magisterklassen deltar i resan som inbjudna gäster, och ingen av studenterna är själv same. Även om resan var helt frivillig valde samtliga i klassen att delta.

Två personer med ryggsäckar korsar en bäck i skog med gröna träd.
Selina Ukkonen och Linnea Hermansson hjälps åt för att ta sig fram genom terrängen under teaterklassens resa till Sápmi. Bild: Bella Paasimäki

För Paasimäki handlar besöket och det framtida konstnärliga skapandet om något mycket djupare än att bara göra politiska ställningstaganden. Det handlar om att hitta ett nytt sätt att förhålla sig till vår omvärld och de pågående klimatkriserna.

– Det har gått fel långt innan de här hotellplanerna dök upp, särskilt i hur man förvaltar det land som tillhör samerna. Det handlar om mycket djupare frågor än bara ett enskilt hotellbygge.

Hon menar att vi måste fråga oss hur vi kan skapa akter av fred med klimatet och ekologin, inte bara i ett politiskt syfte, utan också genom konsten.

– Konst kan inte ersätta politiska beslut eller vetenskaplig forskning, men den kan hjälpa människor att förstå vad som faktiskt står på spel, säger Paasimäki.

Kartläggning av hotad miljö

Under fick de träffa naturskogskarteraren Jarmo Pyykkö, som i 30 år har forskat om de nordliga och samiska områdenas skogar.

– Min största oro gäller just mänsklig rättighetspåverkan. Bygget tar bort marken från den samiska renskötseln och förstör en unik naturskog. Vår forskning visar att skogen till och med uppfyller Orpos regerings egna skyddskriterier för gamla skogar, säger Pyykkö.

En person med kamera och ryggsäck går i en tallskog, iförd rutskjorta, jacka och keps.
Naturskogskarteraren Jarmo Pyykkö. En naturskogskarterare arbetar med att kartlägga, inventera och bedöma skyddsvärda skogsmiljöer och urskogar. Bild: Kirsti Länsman / Yle

Pyykkö förklarar att projektet innebär betydligt mer än bara hotellbyggnader.

För att genomföra planerna krävs vägbyggen i orörd natur, och enligt planerna ska bastubyggnader placeras så nära strandlinjen som möjligt.

– Detta slår rakt mot den samiska renskötselns sista livlina i området. Eftersom alla andra stränder i närheten redan är bebyggda, är detta den sista kvarvarande rutten där renskötarna kan transportera sina renar ner till isen.