Kanske har du en kollega som verkar okoncentrerad och ibland har svårt att sitta still, men som ändå är effektiv och är bra på att hitta lösningar på problem? Eller känner du igen dig själv i beskrivningen? Då kan det handla om adhd.
I programmet Lite klokare var temat att ha adhd som vuxen. Psykologen och författaren Juulia Järvdike och universitetslektorn Heini Pensar svarade på publikens frågor.
Pensar forskar i adhd och arbetsliv, och har dessutom själv en diagnos och är neuropsykiatrisk coach.
Cirka tre procent av alla vuxna finländare är diagnostiserade med adhd, men den verkliga siffran är troligen mycket högre.
Många får diagnosen i typiska livsskeden: i de lägre klasserna i skolan, i gymnasieåldern eller när man blir förälder. För kvinnor är också klimakteriet en vanlig tidpunkt.
Heini Pensar fick sin diagnos när hon var 36 år gammal, och hade blivit mamma till två barn. Före det jobbade hon dygnet runt och hade mycket energi.
Men som mamma blev allting svårare.
– Min man sa till mig att jag borde gå och reda ut om du har adhd, säger hon.
Hur görs en utredning?
Signaturen Fundersam 30-åring skriver:
Vad gör man om man i vuxen ålder misstänker att man har adhd och skulle vilja göra en utredning? Är det bara att ringa vårdcentralen eller behöver man gå via en psykolog? Hur länge tar en utredning och hur funkar det i praktiken?
För den som misstänker adhd i vuxen ålder rekommenderar Juulia Järvdike att kontakta vårdcentralen eller företagshälsovården.
I en utredning går man igenom gamla journaler från barndomen, gör en klinisk intervju, diagnostisk intervju och medicinsk bedömning. Själva utredningen kan tekniskt göras på en dag, men köer gör att processen ofta drar ut på tiden.
– Det är viktigt att inför kontakten med vården skriva ner sina svårigheter och hur man lider av dem, säger Järvdike.
Pensar tillägger att man måste ha en funktionsnedsättning i vardagen för att få diagnosen.
Det är ofta turbulent också efter diagnosen
Juulia Järvdike berättar att då man får diagnosen som vuxen är det ofta en lättnad, man får äntligen svar på varför vissa saker som är lätta för andra har varit svåra.
Men det kan också innebära sorg över att man inte fick hjälp tidigare.
– Det är ofta turbulent också efter diagnosen, när alla pusselbitar ska falla på plats, tillägger hon.
Signaturen Mikaela frågar:
- Vilken nytta/nackdel har man av att få en adhd-diagnos som vuxen om man upplever att det inte har påverkat ens liv i någon större grad?
Heini Pensar ser inga nackdelar med att ha en diagnos.
Men om man inte upplever att man behöver stöd eller medicin som kräver en diagnos, ser hon inte någon nytta med att utreda saken.
Klimakteriet gör ofta adhd värre
Signaturen Maria skriver:
Jag fick min diagnos när jag var 40. En del ser mig som lat och pratsam och ”för mycket” och tycker att jag kunde skärpa mig. Jag tänker ofta att det skulle vara enklare med en fysisk eller synlig diagnos, då skulle folk förstå och acceptera ens begränsningar och inte kräva att man biter ihop och skärper sig. Nu är jag nästan 50 och i förklimakteriet, och om det kändes som att ingen vet något om kvinnors adhd/add, och det inte fanns hjälp och stöd, så är det ännu färre som vet något om adhd/add och förklimakteriet. Humörsvängningarna är helt galna, och nedstämdheten är tidvis på en riktigt farlig nivå. Allt känns hopplöst och dystert, jag är sällan glad numera. Kan ni tipsa om någon som skulle kunna hjälpa oss adhd-kvinnor i medelåldern?
Juulia Järvdike säger att klimakteriet för kvinnor med adhd ofta blir en utmanande period då östrogennivåerna sjunker.
– Östrogen fungerar som en katalysator för dopamin, så när östrogenet minskar förstärks adhd-symtomen, säger hon.
Under graviditeten upplever många kvinnor en lugnare period när östrogenhalterna är högre.
För ökade besvär med adhd i klimakteriet rekommenderar hon att både gynekolog och psykiater kopplas in för att hitta rätt kombination av behandling.
Adhd påverkar parförhållandet genom känslostormar som kan komma snabbt och starkt, säger Heini Pensar.
Järvdike poängterar att det är viktigt att inkludera partnern i behandlingen, eftersom det är i relationerna som friktionen ofta uppstår. Förståelse från båda parter är avgörande.
Psykologisk trygghet på arbetsplatsen är viktig
Personer med adhd kan vara en stor resurs på arbetsplatsen. Forskning visar på styrkor som kreativitet, snabbhet, idérikedom och förmåga att hantera krissituationer, säger Heini Pensar.
– Många med adhd beskriver att de fungerar som bäst i akuta situationer när andra kanske fryser till. De har ofta förmåga att se helheter och kan läsa av andra människors kroppsspråk och mikrogester.
Signaturen Markus frågar:
Hur kan man som chef bäst stödja en som har adhd?
Heini Pensar, som själv har adhd och forskar om adhd och arbetsliv, rekommenderar empatiskt ledarskap: att stanna upp, lyssna och hitta lösningar tillsammans.
– Dialog mellan medarbetare och chef är avgörande.
Psykologisk trygghet på arbetsplatsen är viktig, så att människor kan prata öppet om sina svårigheter utan att behöva dölja dem, något som tar mycket kraft.
Samtidigt finns utmaningar: koncentrationssvårigheter, problem med deadlines och känslighet för öppna kontorslandskap.
Vissa behöver ljuddämpande hörlurar eller möjlighet att arbeta hemifrån. Medan vissa trivs med bakgrundsljud. Behoven varierar mycket mellan individer.
– Receptet för inkludering är enkelt: spendera tid tillsammans, lär känna varandra, sätt ord på olika sätt att fungera, och se hur man kan komplettera varandra i stället för att bli frustrerad över skillnader, säger Pensar.
Hjälper medicinering alla?
De flesta med adhd-diagnos provar medicinering genast efter att de fått diagnosen.
– Men det är inget mirakel, understryker Juulia Järvdike.
Heini Pensar säger att det finns olika mediciner med olika verkningsmekanismer, och det kan ta tid att hitta rätt medicin och dosering.
Hon berättar att hon använder medicin vid behov, till exempel dagar då hon behöver extra fokus.
Järvdike säger att man ofta kombinerar medicin och terapi. Kognitiv beteendeterapi har visat sig fungera.
– Adhd går i faser och kräver en långvarigare process. Snabba paket med fem sessioner ger grundkunskaper men räcker sällan.
Många vuxna som får diagnosen har låg självkänsla efter år av kamp, och behöver längre terapikontakter för att bearbeta det hela.
Hur kan vården bli bättre på att diagnostisera och vårda personer med adhd?
Järvdike säger att det viktigaste man inom vården kan göra är att tro på personens egen upplevelse.
– Ta hjälp av psykologer och gör inte för snabba bedömningar. Erbjud utredningar till den som kommer och ber om hjälp.
