close

Glasskärvor och skräp ett växande problem på skolgårdarna i Ekenäs

Efter helger kan Raseborgs fastighets­avdelning städa skolgårdarna runt Ekenäs skolkvarter i flera timmar. Framför allt vandalism verkar öka, säger rektor.

Amadeus Hellström, till vänster, och Albert Bäcklund tycker båda att skolgården kan vara väldigt skräpig.

Redan på fredag börjar man förbereda sig för att komma tidigt till jobbet följande måndag och städa skolgårdarna efter helgen, säger Ted Fast med ett dämpat skratt.

Jobbet som fastighetsskötare runt skolorna i Ekenäs centrum innebär att han dagligen städar skolgårdar.

– Visst är det frustrerande. Det finns bättre uppgifter att utföra under arbetstid.

Vid en första anblick ser Ekenäs högstadieskolas gård inte ut att vara nedskräpad, men vid en närmare titt behöver man inte söka efter skräp särskilt länge.

– Jag tycker nog lite synd om dem som städar skolgården för här är ofta skräpigt, säger sjundeklassaren Albert Bäcklund.

Det finns ungdomar som gärna umgås på gården efter skolan, och Amadeus Hellström i åttan tror att de är samma personer som också skräpar ner.

Det är ett gemensamt ansvar att inte slänga skräp på marken tycker de, men i grund och botten ansvarar man för sig själv.

– Ser jag att någon skräpar ner kan jag nog säga till. Ibland funkar det, men jag plockar inte upp andras skräp, säger Amadeus Hellström.

En person står utomhus framför en tvåvåningsbyggnad i tegel.
Ted Fast berättar att det ibland kan ta timmar innan skolgårdarna är städade efter en helg. Bild: Veronica Westerlund / Yle

Vandalismen ökar

Godispapper, tomflaskor och annat skräp är ingen ny syn på en skolgård, säger både Ekenäs högstadieskolas rektor Niclas Zweigberg och fastighetsskötaren Ted Fast.

Däremot anser de att vandalismen börjar bli ett större problem.

– Om något på gården är lite trasigt uppmuntrar det till att förstöra, säger Niclas Zweigberg.

Han pekar på en plastmatta i en liten rink på gården där flera delar av plastbeläggningen rivits upp. Sitter en bänk lite löst kan den bänken vara sönder följande morgon, säger han.

Ted Fast anser också att vandalismen är ett problem. Det är fönster som krossas och nya låsanordningar som förstörs, berättar han.

Ibland kan det ta flera timmar att städa skolområdet.

– Att plocka upp skräp är inte svårt och tar inte heller så lång tid, men sönderslagna glasflaskor och glassplitter tar lång tid att städa, säger Ted Fast.

En person står utomhus framför en byggnad med en skolgård och en basketkorg i bakgrunden.
Ekenäs högstadieskolas rektor Niclas Zweigberg ser vandalismen på skolgården. Bild: Veronica Westerlund / Yle

Niclas Zweigberg brukar ta en tur över skolgården varje morgon för att se hur allt ser ut efter kvällen och natten. Allt som oftast hittar han inget som sticker ut, något som skolan har fastighetsavdelningen att tacka för, säger han.

– Nedskräpningen och vandalismen handlar om att man inte respekterar andras egendom.

Hjälper fler sopkorgar?

Amadeus Hellström och Albert Bäcklund tror att flera sopkorgar på strategiska platser skulle kunna minska nedskräpning på skolgården.

Samtidigt kan man alltid lägga skräpet i väskan eller fickan tills man kommer till en sopkorg, säger Amadeus Hellström.

Ted Fast tror däremot inte att flera sopkorgar är en lösning. Tvärtom skulle han gärna se att man helt tog bort sopkorgarna, eftersom de skapar mer problem än lösningar.

– Man tänder eld på eller sparkar sönder sopkorgarna. Antalet sopkorgar spelar egentligen ingen roll.

I stället tror Ted Fast att lösningen kommer hemifrån.

Niclas Zweigberg håller med. Bästa sättet att motverka nedskräpning och vandalism är att tala med ungdomar på ett konstruktivt sätt, även om det kan vara utmanande.

– Det är viktigt att inte peka finger och säga att ”du” gör fel. I stället kan man kontinuerligt och sakligt prata om nedskräpning på ett allmänt plan.

Niclas Zweigberg fortsätter som tf. rektor i Ekenäs högstadieskola under läsåret 2026-2027. Skolans tidigare rektor Maria Riska har sagt upp sig från och med 1.8.2026