Oavsett vilken bransch man arbetar i är det alltid bra att sträva efter att vara saklig och professionell, både gentemot eventuella klienter eller kunder och arbetskamrater.
Men hur förbjudna är känslor på arbetsplatsen egentligen?
Jag är bra på mitt jobb, har utbildning och mycket erfarenhet vid det här laget. Nyligen sökte jag en chefspost som jag definitivt var kvalificerad för, men jag fick inte jobbet. Efteråt hörde jag ryktesvägen att de valt en kollega istället eftersom jag ansågs vara för känslosam! En enda gång har jag börjat gråta på ett möte, jag hade PMS och hade sovit dåligt. Och på grund av detta kan jag tydligen aldrig bli chef. Det här får mig att undra varför det är så förbjudet att visa känslor på jobbet? Jag menar, vi är ju inte robotar. Hur är det på andra arbetsplatser?
Gråt-Fia 44
I den här lyssnarens fall räckte det tydligen med en enda känsloyttring utöver det vanliga för att hon skulle bli stämplad som ”den känslosamma”.
Men varför är det negativt att visa känslor? Är det extra förbjudet för en chef att ha känslorna på ytan?
Hur är det på din arbetsplats?
Är det okej att visa att man är glad, ledsen eller arg på jobbet, eller gäller det att hålla masken i alla lägen?
Finns det möjlighet att dra sig undan och ge utlopp för känslorna lite mera diskret innan man till exempel återgår till att betjäna kunder?
Kommer den som gråter på jobbet att uppfattas som svag och dramatisk, eller är det helt okej att gråta en skvätt om det känns tungt?
Försöker du hålla inne med känslorna på jobbet, eller arbetar du i en miljö där det är fritt att visa hur det känns?
Om du skriver till oss före torsdag 23 april hinner vi läsa ditt brev innan vi spelar in poddavsnittet.
