Postkolonialism � v�sterlandet och de andra

� Postkolonialism �r ett samlingsbegrepp f�r studier som fokuserar p� k�nnetecken, problem och sp�nningar i f�rh�llandet mellan v�sterlandet och den tredje v�rlden, s�ger professor Jakob Lothe vid Oslo universitet.

� Postkoloniala studier g�r l�ngre �n litteraturforskning i sn�v bem�rkelse: de g�r in p� andra omr�den, som historia och andra samh�lls- och kulturvetenskaper. Men det �r ett studieomr�de d�r litteraturen har spelat och fortfarande spelar en stor roll, s�ger Lothe, som intervjuas av Ane Farseth�s.

� N�r du s�ger postkolonial, s� talar du b�de om en historisk situation � allts� den situationen att tidigare koloniall�nder inte l�ngre �r koloniserade � och om en teoretisk infallsvinkel?

� Ja, men b�da delarna dessv�rre i en lite r�rig kombination. Personligen tycker jag att det mest sp�nnande med begreppet �r att det i sig sj�lvt �r ett bidrag till en nyorientering mot historia och kontext i litteraturvetenskapen.

Ny situation efter kolonierna
P� 90-talet har det kommit en reaktion mot de dominerande textorienterade riktningarna � formalism, nykritik, strukturalism och dekonstruktion. Postkoloniala studier �r en del av den reaktionen, tillsammans med t.ex. nyhistorismen.

I motsats till nyhistorismen �r emellertid postkolonialismen knuten till en konkret k�rnpunkt, n�mligen den kulturella situationen efter det att de tidigare koloniall�nderna blivit sj�lvst�ndiga. Inv�narna i dessa l�nder utg�r en stor del av v�rldens befolkning, s�ger Jakob Lothe.

� Kommer den postkoloniala teorin samtidigt med koloniernas frig�relse p� 50- och 60-talen?

� Postkolonialism etableras faktiskt inte som begrepp och teori f�rr�n ungef�r 1980, s� det �r ett ganska nytt f�lt. Den postkoloniala teorin �r l�ttare att datera �n det vi kallar postkolonial litteratur.

Postkolonial teori analyserar och f�rh�ller sig till b�de kolonial och postkolonial litteratur. Men det kan vara sv�rt att g�ra en klar �tskillnad mellan dem.

� Varf�r det?

� �ven om en del typiska "postkoloniala" problemst�llningar har kommit upp till ytan i och med avkoloniseringen under efterkrigstiden, g�r de mycket l�ngre tillbaka.

Ett klassiskt exempel �r Shakespeares pj�s om moren Othello. De andra personerna f�rknippar Othellos identitet med hans svarta hudf�rg p� ett s�tt som Othello uppfattar som f�rnedrande, �ven om han har sv�rt att uttrycka det i ord. Shakespeare visar hur fr�gan om ras var aktuell �ven under ren�ssansen.

Ras och imperialism nyckelord
� �r tematiseringen av rasuppfattningar en typisk postkolonial problemst�llning?

� Ras �r ett nyckelord. Ett annat nyckelord �r imperialism. Det �r vanligt inom postkolonial teori att betrakta b�de den koloniala och den postkoloniala processen som varianter av imperialismen.

Imperialismen g�r som bekant l�ngt tillbaka: mekanismerna bakom romarriket �r till en viss grad j�mf�rbara med mekanismerna bakom moderna imperier, som f�rr det brittiska och i dag det amerikanska.

� Postkolonialismen utg�r fr�n de koloniserades perspektiv, men befattar sig ocks� med kolonisat�rernas syn p� saken?

� Ja. Postkoloniala litteraturstudier kan utg� fr�n texter skrivna av f�rfattare i den koloniserade kulturen. Men �ven litteratur skriven i v�st, inom en imperialistisk diskurs, �r aktuell.

En komplex bild
I v�r egen samtid blir det mer komplicerat. M�nga av de f�rfattare som har sina r�tter i tidigare kolonier, har � just som ett resultat av kolonialism � f�tt en v�sterl�ndsk utbildning, och genom detta blivit t.ex. engelsk- eller franskspr�kiga f�rfattare.

Ett exempel �r Salman Rushdie, som �r uppvuxen i V�stindien men som sedan studerade vid Cambridge och som skriver p� engelska.

M�nga av dessa f�rfattare bor i v�st, men skriver om problemst�llningar som knyter an till det postkoloniala f�ltet, delvis genom att de ofta f�rl�gger handlingen till sina heml�nder, men ocks� d�rf�r att de tematiserar sp�nningar och det problematiska i f�rh�llandet mellan v�st och de tidigare kolonierna, s�ger Jakob Lothe.

� Det �r inte alla som �r f�rtjusta i begreppet postkolonialism?

� Nej, det �r faktiskt ett kontroversiellt begrepp. Jag vill g�rna f�rsvara begreppet eftersom det ganska v�l t�cker den aktivitet som ligger bakom ordet.

Men vissa, bl.a. den afrikanska f�rfattaren Ama Ata Aidoo, anser att begreppet h�ller kvar och stabiliserar ett perspektiv som de tidigare kolonierna nu m�ste komma ifr�n, att ordet "kolonial" som en del av "postkolonial" pekar p� ett tillst�nd som lyckligtvis har blivit historia.

Undertryckning p�g�r fortfarande
De som f�rsvarar begreppet understryker att "postkolonial" (i ett ord) inte refererar s� mycket till en tidsperiod som till ett tillst�nd, eller till en mekanism som alltj�mt �r aktiv.

P� s� s�tt �sk�dligg�r begreppet att imperialism och olika varianter av den fortfarande �r en realitet. �ven om de tidigare kolonierna har blivit sj�lvst�ndiga �r de p� m�nga s�tt undertryckta, bl.a. inom en st�ndigt mer globaliserad ekonomi.

� Du talar om undertryckta nationer. Betyder det att postkolonial teori ocks� har ett politiskt element?

� I allra h�gsta grad. Det �r en av de mest uttalat politiska infallsvinklarna i modern litteraturvetenskap. Den politiska dimensionen aktiveras p� olika s�tt.

Tre historiska f�rf�der
De som skriver inom f�ltet kan ha olika politiska sympatier. Men inte �verraskande tar m�nga parti f�r de undertryckta, och m�nga vill politiskt placera sig p� v�nsterkanten.

� Vad �r f�rhistorien f�r postkolonialismen som litter�r teori?

� Enligt min �sikt �r det tv� tre stycken som framst�r som viktiga teoretiker �ven innan postkoloniala studier etablerades som ett eget studief�lt, s�ger Jakob Lothe.

Sartres kamp mot imperialism
En av dem �r den franske filosofen Jean-Paul Sartre, som s�llan n�mns inom det postkoloniala f�ltet. M�nga vet nog att Sartre var engagerad mot och demonstrerade mot Vietnamkriget.

Men Sartres engagemang f�r koloniserade och undertryckta nationer gick mycket l�ngre tillbaka och var p� m�nga s�tt en konsekvens av hans erfarenheter fr�n andra v�rldskriget.

Direkt efter kriget skrev Sartre en bok d�r han argumenterade f�r att existentialismen ocks� �r en humanism. Hans engagemang i postkolonial riktning �r en naturlig vidareutveckling av det.

Sartre k�mpade bl.a. f�r att avveckla de franska kolonierna, s�rskilt tydligt i samband med kriget i Algeriet i slutet av 50-talet.

Derrida uppv�xt i en koloni
En fransk filosof som senare indirekt forts�tter Sartres linje �r Jacques Derrida, som sj�lv �r fr�n Algeriet och som d�r personligen upplevde kolonialismen.

Derrida har sagt: "Det �r den o�ndliga v�gen genom v�ld som kallas historia." Ett s�dant uttalande kan man knyta direkt till det postkoloniala f�ltet och imperialismen.

Derrida skulle vara �verens med Sartre om att kolonialt v�ld fungerar dialektiskt b�de i historien och n�r det g�ller individen. Personen som utf�r v�ldet blir lika utsatt f�r det som v�ldsoffret. Men samtidigt som v�ldet f�r motparterna samman, skapar det m�nga g�nger nytt v�ld. "Ingen", skriver Derrida med referens till kriget i Algeriet, "kunde undg� v�ldet och r�dslan".

Fanon och begreppet om identitet
En tredje viktig teoretiker �r Franz Fanon, som 1961 gav ut boken "Jordens f�rd�mda". D�r skriver han om det franska kolonialsystemet p� ett s�tt som bidrar till att etablera n�gra grundl�ggande premisser i postkolonial teori.

Bl.a. b�rjade Fanon st�lla fr�gor om identitetsbegreppet. P� 1950-talet arbetade Fanon i Algeriet som psykiater, och p� sin klinik behandlade han skadade fr�n b�gge sidor i konflikten � dvs. b�de franska soldater och medlemmar av befrielser�relsen som han sj�lv sympatiserade med.

Identitetsbegreppet �r centralt i hela det imperialistiska projektet. Imperialismen har som en av sina ideologiska f�ruts�ttningar att den v�sterl�ndska kulturen �r �verl�gsen alla andra kulturer.

Kolonisat�rerna exporterar brottstycken av sin identitetsf�rst�else till en annan kultur. F�r de koloniserade uppst�r det omedelbart en konflikt mellan dessa importerade v�rden och v�rdena i den egna kulturen.




En l�ngre version av denna artikel finns p� NRK:s norskspr�kiga webbplats

Text: Ane Farseth�s
Bearbetning: Anders Hultman
�vers�ttning: Madeleine Midenstrand