Medien

Irans historia
Denna artikel är en del av en serie
Förhistoria
Civilisationen i Jiroft (3000–500 f.Kr.)
Kungadömet Elam (2700–539 f.Kr.)
Efter indoeuropeiska invandringen
Medien (728–550 f.Kr.)
Akemeniderna (648–330 f.Kr.)
Alexander den store (330–323 f.Kr.)
Seleukiderna (323–150 f.Kr.)
Partien (250 f.Kr.–226 e.Kr.)
Sasaniderna (226–650)
Efter den islamiska erövringen
Umayyadernas kalifat (661–750)
Abbasidernas kalifat (750–1258)
Tahiriderna (820–873)
Saffariderna (861–1003)
Samaniderna (875–999)
Ziyariderna (928–1043)
Buyiderna (934–1055)
Ghaznaviderna (963–1187)
Seldjukerna (1037–1187)
Khwarezmiderna (1077–1231)
Ilkhanatet (1256–1353)
Muzaffariderna (1314–1393)
Timuriderna (1370–1506)
Modern tid
Safaviderna (1501–1736)
Afshariderna (1736–1802)
Zanddynastin (1750–1794)
Qajardynastin (1781–1925)
Pahlavidynastin (1925–1979)
Iranska revolutionen 1979
Islamiska republiken Iran 1979–

Medien (fornpersiska: Mada; i Bibeln Madai; latin: Media) var under forntiden en landsdel som låg i nuvarande nordvästra Iran. Regionen motsvarade ungefär de iranska provinserna Hamadan, Azerbajdzjan, Kordestan och västra Gilan. Mediens huvudstad var Ekbatana, som i modern tid bär namnet Hamadan. Under 700-talet f.Kr. etablerades Medien som ett eget rike, men var i perioder erövrat av Assyrien och nomadstammar från norr. Under 600-talet invaderade det mediska riket Assyrien och uppnådde då sin största utsträckning. År 549 f.Kr. besegrades Medien av akemeniderna och blev en del av det persiska riket.

Geografi

Egentliga Medien

Medien begränsades i väster av Assyrien, i norr av Armenien och Kaspiska havet, i öster av Partien, i söder av Persis och Elam (Susiana). Av forngrekiska geografer indelades landet i Stor-Medien, södra delen, och Atropatene eller Lill-Medien, norra delen.

Medien är övervägande bergland, och i synnerhet dess norra och västra delar fylls av vitt förgrenade bergskedjor, vilka är att betrakta som en fortsättning av det armeniska höglandets väldiga bergmassor. I mellersta och östra delarna lämnar dock bergen plats för vidsträckta slätter. Längst i nordväst ligger en stor saltsjö, fordom kallad Kapauta (Lacus Matianus, nu Urmiasjön). Huvudfloden är Amardos (nu Kisil Usen), från de västra gränsbergen med nordostligt lopp till Kaspiska havet.

Medien är till största delen mycket fruktbart. Berömda var i forntiden dess hästar. De viktigaste städerna var i Stor-Medien: Huvudstaden Ekbatana (eller Akmatana, nu Hamadan), Ragai, den äldre huvudstaden, Aspadana (nu Isfahan) och Bagistane; i Atropatene: Gazaka, Sanina och Praaspa eller Vera.

Historia

Mederna nämns för första gången i historien i assyriska källor, 836 f.Kr. Under den perioden beboddes området av folkgruppen meder, som talade ett iranskt språk. Mederna började på 700-talet att göra intrång på assyriskt område, men besegrades 715 av den assyriske härskaren Sargon II. En av de mediska hövdingar som besegrades var Daiaukku, vilken möjligen kan vara samma ledare som grekiska källor benämner som Deïokes.

Vår kunskap om det mediska riket bygger uteslutande på den grekiske historikern Herodotos. Deïokes var enligt Herodotos det mediska rikets grundare och dess huvudstad var Ekbatana (Hamadan). Deïokes lär ha regerat i 52 år.

Mediska riket omkring 600 f.Kr.

Medien frigjorde sig från Assyrien under ledning av Deïokes son Fraortes. Strax därefter anfölls dock landet av nomadfolk från norr, som enligt Herodotos styrde Medien under 28 år. Mederna nådde på nytt självständighet med Fraortes son Kyaxares. Kyaxares förintade senare riket Urartu och erövrade områden i söder och sydöst där det levde olika iranskspråkiga stammar. Medien och Babylonien ingick en allians och besegrade tillsammans Assyrien och intog den assyriska huvudstaden Nineve år 612 f.Kr. I och med segern över assyrierna nådde Medien sin största utsträckning.

Under perioden Kyaxares son styrde landet påbörjades en nedgång och landet upplevde inre oroligheter och splittring. 549 besegrades den mediske storkungen Astyages av kung Kyros II från provinsen Anshan i söder som lydde under perserna.

Förekomsten av ett mediskt "imperium" har ifrågasatts av nutida forskning som gör gällande att mederna i själva verket inte var mer än en lös stamkonfederation. Man argumenterar att den mediska entiteten mer sannolikt var en kortsiktig, lös krigsherrestruktur snarare än ett formellt, byråkratiskt imperium som de assyriska eller akemenidiska staterna.

Kultur

Det mediska riket agerade förmedlare av en rad olika kulturer, däribland assyrisk, urarteisk och babylonsk kultur. I Medien omtolkades de kulturella traditionerna så småningom till vad som senare blivit en särpräglad iransk härskartradition, som fortsatt in i modern tid. Under det akemenidiska riket behöll Medien sin lokala förvaltning och kulturella traditioner. De mediska och persiska kulturerna kom emellertid att sammanblandas successivt. Medien var under antiken huvudsäte för den iranska krigarklassen. Under sasanidiska perioden kallades krigarklassens eld i Medien för Adur Gushnasp. De norra delarna av Medien blev därför känt som Aturpatakana ("eldens säte", grekiska Atropatene), vilket senare i nyiranskan blev Azarbaijan.

Hypotes om koppling till kurderna

Den ryske historikern och lingvisten Vladimir Minorskij föreslog att mederna, som i stor utsträckning bebodde landet där kurderna för närvarande utgör en majoritet, kan ha varit förfäder till de moderna kurderna. Han konstaterar också att mederna som invaderade regionen på 700-talet f.Kr. språkligt sett liknade kurderna. Teorin att kurderna skulle härstamma från mederna är dock lika lite bevisad som släktskapet mellan kurdiska och det mediska språket.

Eftermäle

Namn

Namnet Medien blev i nyiranskan till Mah och lever som sådant vidare i olika namn, t.ex. som i staden Mahabad, i Västazarbaijans kurdiska del.^{[källa behövs]}

Referenser