close
Hoppa till innehållet

Lego

Från Wikipedia
Lego
BERJAYA
Logotyp sedan 1998
Typ/SystemByggsats
SkapareOle Kirk Christiansen
FöretagLego A/S
LandDanmark
Period1949–
MaterialABS-plast
BERJAYA
Lego Duplo.

Lego är ett modulärt leksaksbyggsystem bestående av byggelement i plast, så kallade legobitar, vilket tillverkas och säljs av det danska leksaksföretaget Lego A/S. Ursprungligen utvecklat 1949 av dansken Godtfred Kirk Christiansen (1920-1995), grundar sig systemet på byggklossar med fästknoppar ovantill och motsvarande knoppfästen undertill som tillåter fästande hopbyggnation, sedermera kallade legoklossar (danska: legoklodser).

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Lego kommer från danskans leg godt, på svenska "lek gott". Lego är ett familjeföretag som ingår i ägarfamiljens finansbolag Kirkbi A/S. Huvudkontoret ligger i Billund. Företaget startades av Ole Kirk Christiansen (1891-1958), far till uppfinnaren Godtfred Kirk Christiansen.

Historia

[redigera | redigera wikitext]
BERJAYA
3D-modell av en legobit.
BERJAYA
Lego i ett varuhus i USA.
BERJAYA
Gula legobitar.
BERJAYA
Stadsmiljö uppbyggt av legobitar.

Lego går tillbaka till den verksamhet som Ole Kirk Christiansen tog över 1916 när han köpte Billund Maskinsnedkeri.[1] De kommande åren var han verksam som snickare och hans företag byggde i Billund-trakten. I början på 1930-talet började snickeriet tillverka leksaker som en följd av den ekonomiska depressionen som gjorde att antalet bygguppdrag blev färre. 1935 visades träleksakerna upp på en mässa i Fredricia.[2] Bland annat tillverkades jojosar. 1936 tog företaget namnet Lego och det blev, och är fortfarande, varumärket för leksakerna.[3] Senare blev modellbilar i trä en stor framgång. Bolaget hade ofta finansiella problem under den ekonomiska depressionen på 1930-talet och fabriken brann ned tre gånger mellan 1924 och 1942 men verksamheten kunde återuppbyggas. Hela familjen med grundarens fyra söner engagerades i verksamheten som med tiden växte.

De första plastklossarna

[redigera | redigera wikitext]

Under andra halvan av 1940-talet började Ole Kirk Christiansen intressera sig för plast som material. Plasten blev alltmer populär och dessutom rådde brist på bland annat trä som material till produkterna. Lego introducerade de första plastklossarna 1949 under namnet Automatic Binding Bricks efter förebild av Kiddicrafts Self-locking Bricks som utvecklats av Hilary Page.[4] Dessa tidiga klossar var tillverkade i cellulosaacetat och såldes i askar med klossar i olika storlekar som kunden fick bygga samman efter eget huvud. Motståndet mot plastleksaker var stort och försäljningen gick trögt under dessa tidiga år.[5] 1952 döptes klossarna om till det mer danskklingande Lego Mursten. I mitten av 1950-talet började Lego sälja sina klossar på export. Sverige var en av de första marknaderna, senare följde övriga nordiska länder samt Västtyskland, Österrike och Schweiz.

1955 introducerade Lego färdiga byggsatser med instruktioner för att sätta samman en specifik byggnad. Byggsatserna kallades System i leg ("System i lek") och kompletterades senare med färdiga vägmärken, trafiksignaler samt motorcyklar och bilar, så att man kunde bygga upp en egen liten stad. System i leg höll skala 1:87 (eller H0-skala), och passade bra till modelljärnvägar. 1958 förbättrades klossarna med de ihåliga rör på undersidan som används än idag och som gör att klossarna håller ihop bättre.[6]

1960 kom Lego-hjulet. Det blev den första av en rad nya klossar som såldes i grundsatser under namnet Basic och ersatte det begränsade Lego Mursten-sortimentet. Med dessa nya klossar kunde man nu bygga bilar och andra fordon, bland annat ett lokomotiv som rullade på gummihjul. Dessa fordon kunde kompletteras med en batteridriven elmotor. Från 1963 tillverkades klossarna i ABS-plast. Dessutom förfinades gjutprocessen. Gjutmaskinerna har en tolerans på en mikrometer, och 18 bitar per miljon kasseras pga felaktigheter (2015).[7]

Lego-tåget med tillhörande räls introducerades 1966. Det skulle bli en av Legos mest framgångsrika produktserier och vidareutvecklade tåg tillverkas än idag. Tågen såldes även med batteridriven 4,5V motor, eller 12V motor som drevs med hushållsström via en transformator.

Legoland

[redigera | redigera wikitext]

1968 invigdes den första temaparken Legoland på Jylland. Året därpå kom en serie hus och andra byggnader kallad Legoland som ersatte det äldre System i leg. Stadsbyggandet i Legoland-serien kompletterades med bilar, utryckningsfordon med mera. Skalan var betydligt större än System i lego och passade till Lego-tåget. Idag har Lego-staden utvecklats vidare till Lego City.

1969 introducerades Lego Duplo, avsett för mindre barn. Det blev början på en kraftig expansion av produktserier under 1970-talet. Bland annat tillkom dockliknande figurer samt möbler och andra inredningsartiklar avsedda för flickor. I Legoland-serien tillkom de idag klassiska gula plastgubbarna. 1977 kom Expert Builder-serien, som föregick dagens Lego Technic-serie.

Under 1990-talet gjorde Lego dåliga resultat ur ett ekonomiskt perspektiv. Orsakerna var flera. Dels hade Lego fått stor konkurrens av andra typer av leksaker, främst dator- och TV-spel, samt av olika samlartrender som till exempel Pokémon. Dels hade andra företag med liknande produkter tagit en bit av marknaden.

Lego gjorde ett försök att haka på dator- och TV-spelsmarknaden i ett samarbete med Oracle. Dessvärre blev det en dyrköpt erfarenhet för Lego. Utvecklingen av spelen tog lång tid och blev mycket dyrare än beräknat och höll nästan på att tömma deras kassa. Efter att ha vidtagit åtgärder som kan ses som en marknadsanpassning kom bolaget på fötter igen. Lego har bland annat köpt delar av rättigheterna till Star Wars och Harry Potter som nu återfinns i deras sortiment både i form av byggsatser och TV-spel. Med tiden har även satsningen på dator- och TV-spel burit frukt, och där går det att finna en rad olika spel där spelfigurerna utgörs av små Lego-gubbar, exempelvis Lego Star Wars, Lego Batman och Lego Indiana Jones.

Sedan 2000-talet har Lego tillverkat en rad olika byggsatser med figurer och scener ur Hollywoodfilmer. I samband med premiärerna av Episod I, II och III av Star Wars-filmerna gjordes exempelvis Lego-figurer av Luke Skywalker, Darth Vader, Han Solo med flera. Även skepp från filmerna, som Millennium Falcon har använts som förlagor till Legobyggsatser. Lego har även gjort Legobyggsatser med Harry Potter, Indiana Jones, Spindelmannen med flera.

Lego som vuxenhobby

[redigera | redigera wikitext]

Lego tillverkas och marknadsförs i första hand som en barnleksak, men konstruktionsleksaker har i alla tider lockat även vuxna byggare som en avkopplande hobby. Det finns många sammanslutningar på Internet som samlar vuxna Lego-entusiaster i alla åldrar, och i många länder finns lokala byggklubbar som anordnar regelbundna träffar. Vissa av de senaste årens största och dyraste byggsatser från Lego har riktat sig åtminstone delvis till vuxna byggare. I Sverige finns föreningen Swebrick för vuxna Legobyggare där medlemmarna bland annat bygger större landskap/dioramor tillsammans.

Lego-teman

[redigera | redigera wikitext]

Lego producerar byggsatser inom ett stort antal teman, vilka kan vara egna koncept eller baserade på externa licenser.

Aktuella teman

[redigera | redigera wikitext]

Nedan listas ett urval av aktuella Lego-teman.[8]

Original

[redigera | redigera wikitext]

Licens

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare teman (i urval)

[redigera | redigera wikitext]

Nedan listas ett urval av tidigare Lego-teman.[9]

Legoparker i världen

[redigera | redigera wikitext]
Fördjupning: Legoland

Den första Legoparken, Legoland, öppnades 1968 i Billund i Danmark, och den var under lång tid den enda nöjesparken för Lego-fantaster. Under 1990-talet började Lego att bygga fler parker, och idag finns Legoparker även i USA, Storbritannien, Tyskland, Dubai, Japan, Sydkorea och Malaysia.

Lego-baserade filmer

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1970-talet har ett stort antal film- och tv-produktioner med Lego som tema producerats. De tidigaste exemplen utgjordes av korta amatörskapade så kallade brickfilmer. År 1987 sändes den stop-motion-animerade tv-serien Edward and Friends[10] i Storbritannien och Kanada, varefter ytterligare kortfilmer, videoproduktioner och tv-serier tillkom.

År 2014 hade The Lego Movie[11] biopremiär. Filmen producerades av Warner Bros. och blev startpunkten för en serie långfilmer baserade på Lego. Därefter följde The Lego Batman Movie (2017)[12] och The Lego Ninjago Movie (2017)[13], samt uppföljaren The Lego Movie 2: The Second Part (2019)[14].

Lego-baserade dator- och tv-spel

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1990-talet har ett stort antal dator- och tv-spel baserade på Lego släppts. Det första var spelet Lego Fun to Build, som utgavs 1995 exklusivt i Japan.[källa behövs]

En betydande expansion av Lego-spel inleddes 2005 med Lego Star Wars: The Video Game, utvecklat av Traveller's Tales, vilket etablerade en lång rad actionäventyrsspel. Under senare år har även mer experimentella koncept introducerats inom Lego-spelen, såsom Lego Dimensions och sandlådespelet Lego Worlds.[15]

Tidiga originalspel (i urval)

[redigera | redigera wikitext]

Spel utvecklade av Traveller’s Tales och dess dotterstudior

[redigera | redigera wikitext]

Liknande system från andra bolag

[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1930- och 1960-talen fanns det flera liknande system, då patenten oftast bara täckte det egna landet. Efter Legos framgångar har andra företag dykt upp runt om i världen med byggklossar av liknande typ, oftast kompatibla med Legos egna produkter. Exempel på sådana företag är till exempel COBI (Polen), Enlighten Brick (Kina), LEPIN (Kina) CoCo (Kina), Best-Lock (Storbritannien) och Mega-Bloks (USA).

Lego har många gånger försökt dra de olika bolagen och dess distributörer inför rätta, men på senare år misslyckats mer och mer. Idag har Lego inte längre monopol på byggklossarna, och samtliga patent är utgångna. Det är idag fullständigt lagligt i samtliga världens länder att producera och skapa liknande byggsystem av ABS-plast som är kompatibla med Legos produkter. Namnet Lego är dock ett registrerat varumärke, och företagets moderna produkter har mönsterskydd. Det är alltså inte tillåtet att tillverka och sälja direkta kopior av Legos satser eller kopiera designen på deras nyare bitar.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ https://www.lego.com/en-us/history/articles/ole-kirk-kristiansen-settles-in-billund
  2. ↑ https://www.lego.com/en-us/history/articles/dealing-with-the-crisis
  3. ↑ https://www.lego.com/en-in/aboutus/lego-group/the-lego-group-history
  4. ↑ Andreas Nordström (30 januari 2015). ”Historik över legobygget” (på svenska). Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/historik-over-legobygget/. Läst 31 januari 2015.
  5. ↑ www.brickfetish.com, hämtad 2010-04-27
  6. ↑ www.miniland.nl, hämtad 2010-04-27
  7. ↑ Andreas Nordström (30 januari 2015). ”Konsten att bygga ett imperium” (på svenska). Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ekonomi/konsten-att-bygga-ett-imperium/. Läst 31 januari 2015.
  8. ↑ ”Teman | Official LEGO® Shop SE”. www.lego.com. https://www.lego.com/sv-se/themes. Läst 22 februari 2026.
  9. ↑ ”Utgångna LEGO® set och teman”. www.lego.com. https://www.lego.com/sv-se/service/help-topics/article/retired-lego-sets. Läst 22 februari 2026.
  10. ↑ ”Toonhound, "Edward and Friends", 1987”. Arkiverad från originalet den 28 december 2016. https://web.archive.org/web/20161228080244/http://www.toonhound.com/edward.htm. Läst 28 december 2016.
  11. ↑ ”Warner Bros. Sets Two New Animation Releases for 2017 and 2018” (på engelska). Variety. 6 maj 2014. https://variety.com/2014/film/news/warner-bros-sets-two-new-animation-releases-for-2017-and-2018-1201173506/. Läst 8 april 2024.
  12. ↑ ”The Lego Batman Movie (2017) - SFdb”. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=88468. Läst 24 februari 2026.
  13. ↑ ”The Lego Ninjago Movie (2017) - SFdb”. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=91450. Läst 24 februari 2026.
  14. ↑ ”Lego filmen 2 (2019) - SFdb”. https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=626105. Läst 24 februari 2026.
  15. ↑ T. T. Games. ”TT Games Video Game Collection | LEGO® Adventure Games” (på engelska). www.ttgames.com. https://www.ttgames.com/games. Läst 24 februari 2026.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Lego.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lego&oldid=59069882”