Kummin

	Kummin
	Bild 172 från Franz Eugen Köhler: ; Köhler's Medizinal-Planzen, 1897; A Kvist med flockar Lägg märke till de två nedåtriktade smala svepebladen i flocken till höger; B Övre del av växten; Delbild 10 i svag förstoring, övriga delbilder starkt förstorade 1, 2 Ännu ej helt utslagna blommor, sett från olika håll; 3 Helt utslagen blomma; 4 Kronblad; 5 Ståndaremärken; 6 Pollenkorn; 7 Pistill med två märken; 8 Pistill, uppskuren på längden; 9 Pistillens fruktämne, uppskuret på tvären; Jämför med moget fruktpar, delbild 13; 10 Delflock med omogna frukter; 11 Frukter, hänger ihop parvis; 12 Frukter, uppskurna på längden; 13 Fruktpar, uppskurna på tvären;
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Araliaordningen; Apiales
Familj	Flockblommiga växter; Apiaceae
Släkte	Kumminsläktet; Carum
Art	Kummin; C. carvi
Vetenskapligt namn
	§ Carum carvi
Auktor	L., 1753
Synonymer
	Apium carvi (L.) Crantz, 1787; (Baseonym); Bunium carvi (L.) M.Bieb., 1808; Carum aromaticum Salisb., 1796; Carum decussatum Gilib., 1782; Carum gracile Lindl., 1835; Carum officinale Gray; Carum rosellum Woronow, 1933; Carum velenovskyi Rohlena, 1903; Carvi careum Bubani, 1899; Falcaria carvifolia C.A.Mey.; Foeniculum carvi (L.) Link, 1821; Karos carvi Nieuwl. & Lunell, 1916; Lagoecia cuminoides (L), 1753; Soy.-Will.; Ligusticum carvi (L.) Roth, 1788; Pimpinella carvi Jess., 1879; Selinum carvi E.H.L.Krause, 1904; Seseli carum Lam., 1795 Isonym; Seseli carum Scop., 1771 nom. illeg.; Seseli carvi Lam., 1795; Sium carum F.H.Wigg.; Sium carvi Bernh., 1800;

Kummin (Carum carvi), även kallad brödkummin, är en flerårig växt inom familjen flockblommiga växter.

Kummin har en mycket lång historia och kan spåras tillbaka till sumererna, som kallade kryddan gamun.^[1]

Beskrivning

Växten blir mellan 25 och 60 centimeter hög och blommar från maj till juli,^[2] med flockar bestående av 5 till 16 strålar, med eller utan svepeblad. Stjälken är kal, ihålig, strimmig och grenig. Bladen är avlånga och är två- eller trefalt flikiga med linjära ljusgröna flikar. Bladen är kummindoftande då de mosas. Övre stjälkblad har en bred hinnlik slida och flikar vid basen.

Habitat

Habitat (lokal, lokalitet eller fyndort) för kummin finns över hela Norden, vilket innebär i stort sett hela Finland, nästan hela Sverige (utom norra Norrland), hela Norge (upp till 1 200 m ö h), hela Danmark och vissa områden på Island och Färöarna.

Förekommer i tempererade områden i Nordafrika och stora delar av Asien.

Utbredningskartor

Norden
Norra halvklotet
- Ej ursprunglig i Nordamerika

Biotop

En vanlig biotop (typ av omgivning) för kummin är öppen mark, såsom betesmark, vägrenar, gårdar och banvallar, sällan odlad.

Bygdemål

Kummin kan på olika bygdemål och språk ha benämningar enligt tabellen nedan.

Namn	Trakt	Förklaring
Brödkummin		^[3]
Komjan
Kummel
Comino	En ö i Malta	På ön växer mycket kummin, därav både öns namn och de lokala namnen på växten. Eventuellt mer besläktat med Cuminum cyminum, spiskummin. Måhända etymologiskt påverkat av spanska comino, som betyder just kummin.
Kemmuna	En ö i Malta
Kummåraisbliommä	Dalarna (Älvdalen)	^[4]

Användning

De torkade frukterna (ofta felaktigt benämnda frön) används som krydda till exempelvis bröd, korv^[2], ost^[5] och soppor. De används också för smaksättning av kryddat brännvin^[2] (akvavit).

Färggrant dragerade kumminfrukter förekommer som godsak.

Medicinsk användning

Kumminfrukter används inom folkmedicinen främst som stomakicum och karminativum, d v s magstärkande, samt mot väderspänningar.

Användning av kumminolja, i kombination med andra örter, är relativt utbrett i Europa och USA, inte bara som medel mot förkylningar, utan även som ett blodrenande medel, främst mot parasiter. Använd växtdel är torkade frukter.^[6]

Homeopatin behandlar sjukdomar med torkade kumminfrukter, de kallas där Caru.

Dålig andedräkt kan avhjälpas genom att man tuggar på torra kumminfrukter.^[7]

Innehåll ^[8]

100 g torkade frukter har energi 1 393 kJ (333 kcal)
(1 tesked = 2,1 g; 1 matsked = 6,7 g)

Ämne	Mängd	RDI^[a]
Kolhydrat	49,9 g
därav sockerarter	0,64 g
Kostfiber	38 g
Protein	19,97 g
Fett (totalt), därav	14,59 g
enkelomättad fettsyra	7,125 g
fleromättad fettsyra	3,272 g
mättad fettsyra	620 mg
Vatten	9,87 g
Aska	5,87 g
Glutaminsyra, C₅H₉NO₄	3,169 g
Aspartinsyra, C₄H₇NO₄	2,084 g
Kalium	1,351 g
Glycin	1,322 g
Arginin	1,252 g
Leucin	1,218 g
Valin	1,037 g
Lysin	1,031 g
Serin	946 mg
Prolin	917 mg
Alanin	914 mg
Fenylalanin	867 mg
Isoleucin	826 mg
Treonin	756 mg
Kalcium	689 mg
Tyrosin	642 mg
Fosfor	568 mg
Histidin	555 mg
Metionin	361 mg
Cystin	329 mg
Magnesium	258 mg
Tryptofan	244 mg
Kolin	24,7 mg
Askorbinsyra (C-vitamin)	21 mg
Natrium	17 mg
Järn	16,23 mg
Zink	5,5 mg
Niacin (B₃-vitamin)	3,606 mg	16 mg
Alfatokoferol (E-vitamin)	2,5 mg	12 mg
Mangan	1,3 mg
Koppar	910 μg
Lutein + zeaxantin	454 μg
Tiamin (B₁-vitamin)	383 μg
Riboflavin (B₂-vitamin)	379 μg
Pyridoxin (B₆-vitamin)	360 μg	1,4 mg
Beta-karoten	206 μg
Lykopen	20 μg
Retinol (A-vitamin)	18 μg (referensvärde)
A-vitamin	363 IU^[b]
β-kryptoxantin	16 μg
Selen	12,1 μg
Folsyra (B₉-vitamin)	10 μg	200 μg
Alfakaroten	8 μg
↑ Rekommenderat dagligt intag enligt Livsmedelsverket. ↑ 1 IU motsvarar den biologiska ekvivalenten av 0,3 μg retinol = 0,6 μg beta-karoten.

Förväxlingkryddor

Kummin skall inte förväxlas med spiskummin (Cuminum cyminum), vars smak är helt annorlunda, även om båda kan användas i exempelvis kryddost. Det förekommer att spiskummin felaktigt kallas kummin, till exempel i recept. En orsak till att sådan förväxling ibland sker är att det engelska namnet för spiskummin är cumin. Vanlig kummin heter caraway på engelska. Även franskans cumin, spanskans comino och nederländska komijn skall översättas som spiskummin, medan tyskans Kümmel (Wiesenkümmel) i tyska recept är lika med vanlig kummin.

Den ej närmare besläktade ranunkelväxten Nigella sativa kallas svartkummin (kalonji) på svenska, särskilt som krydda.

Bilder

Habitat
Torra frukter

Se även

Spiskummin

Källor

↑ Anton Deimel, Orientalia Old Series 13 (1924) 330.
1 2 3 ”kummin - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kummin. Läst 3 juli 2018.
↑ Johan Wilhelm Palmstruch, Svensk Botanik, andra bandet, Stockholm 1803. Tillgänglig på Archive.org
↑ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 364
↑ ”kummin - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/kummin. Läst 3 juli 2018.
↑ Raimo Heino, Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.
↑ Christine Grey-Wilson & Jill Coombs: Kryddväxter & läkeörter, Norstedts Förlag AB, Stockholm 1997, ISBN 91-1-970571-9
↑ USDA FoodData Central/Spices, caraway seed (2005)

Externa länkar

Den nya nordiska floran, ISBN 91-46-17584-9
Den virtuella floran - Kummin
Kummin i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Kummin.
Bilder & media

[9] Rekommenderat dagligt intag enligt Livsmedelsverket.

[10] 1 IU motsvarar den biologiska ekvivalenten av 0,3 μg retinol = 0,6 μg beta-karoten.

[1] Anton Deimel, Orientalia Old Series 13 (1924) 330.

[NE-2] 1 2 3 ”kummin - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kummin. Läst 3 juli 2018.

[3] Johan Wilhelm Palmstruch, Svensk Botanik, andra bandet, Stockholm 1803. Tillgänglig på Archive.org

[4] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 364

[5] ”kummin - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/kummin. Läst 3 juli 2018.

[6] Raimo Heino, Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.

[7] Christine Grey-Wilson & Jill Coombs: Kryddväxter & läkeörter, Norstedts Förlag AB, Stockholm 1997, ISBN 91-1-970571-9

[8] USDA FoodData Central/Spices, caraway seed (2005)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[a]

[b]